Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Post banner
Yrkesvardag

2024.06.18

KISA – så blev det, del 2: Höjda kostnader och blandade reaktioner

Implementeringen av KISA har väckt både positiva och negativa reaktioner. Trots ambitionen att skapa tydlighet och jämförbarhet i kommunernas redovisning, varierar åsikterna om standardens effektivitet.

text:

Charlotta Marténg

När första året med KISA, den kommunala standarden för räkenskapsrevison, avslutats påbörjades flera utvärderingar. Från FAR:s håll har en enkät skickats ut till uppdragsansvariga på de större byråerna.

Svaren ger en blandad bild av KISA:s implementering och mottagande. Utvärderingen avslöjar att åsikterna är delade när det gäller förutsättningarna för att genomföra en effektiv revision enligt KISA. Hälften av de tillfrågade revisorerna upplever att de har haft nödvändiga förutsättningar, medan den andra hälften pekar på ekonomiska och organisatoriska hinder.

Otillräckliga kunskaper om revisorns roll

En betydande andel av revisorerna anser att det finns en bristande kunskap om yrkesrevisorns roll och uppdrag bland kommunernas tjänstemän och förtroendevalda. Denna okunskap försvårar revisorns arbete och riskerar att sänka kvaliteten på revisionen.

Enkätsvaren pekar också på problem med informationsspridningen om KISA.

Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor på FAR. Foto: Christian Gustavsson

– Trots att information om KISA kommit från bland annat SKR, Sveriges kommuner och regioner, anser många att den inte nått alla berörda parter tillräckligt. Särskilt kommunernas ekonomifunktioner upplevs ha otillräcklig information om KISA och vad standarden innebär, säger Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor på FAR och den som sammanställt enkätsvaren.

Bristande dialog mellan nyckelaktörer

Det framkommer även att knappt 40 procent av respondenterna i FAR:s enkät saknar ändamålsenliga former för dialog mellan relevanta parter, såsom ekonomidirektörer, kommunstyrelser och fullmäktigepresidier. Denna brist på kommunikation hindrar en smidig implementering av KISA.

Parallellt med FAR:s enkät har KEF, Kommunalekonomernas förening, gjort en egen undersökning i landets kommuner. Av 290 kommuner har 99 valt att medverka.

Göran Andersson, utbildningsledare på KEF.

Göran Andersson är utbildningsledare på KEF och ansvarig för enkäten, och till tidningen Balans säger han att svarsfrekvensen är acceptabel och ger en bild av hur KISA uppfattas i kommunerna.

Överraskande resultat

Syftet med KISA har bland annat varit att skapa en tydlighet för de sakkunniga som utför sin granskning men också för de förtroendevalda som ger uppdraget till yrkesrevisorerna samt att kommunernas redovisning ska bli mer jämförbar.

Enligt FAR:s enkät har KISA inneburit förbättringar i revisionsdokumentation och ökad kunskap om kommunernas verksamheter. Samtidigt visar enkäten från KEF att 76 procent av respondenterna inte märkt någon kvalitetsförbättring i redovisningen, och endast fyra procent upplever förbättringar, vilket är ett överraskande resultat, enligt Göran Andersson.

Ökade kostnader för revisionen

Från ekonomifunktionernas håll framkommer också synpunkter på att kostnaderna för revisionen ökat sedan KISA infördes.

– Det vi kan se i vår enkät visar att revisionen har blivit dyrare, framför allt handlar det då om kostnaden för sakkunniga revisorer. Kostnaden för revisionen har ökat med 25 procent i snitt, säger Göran Andersson.

Trots utmaningarna ser respondenterna i både FAR:s och KEF:s enkäter potentiella framtida fördelar med KISA, såsom en mer likartad granskning mellan kommuner, ökad förståelse för räkenskapsrevision och förbättrad kvalitet på redovisningen.

Löpande dialog och ökad kunskap

Vad som krävs för att nå dit är förbättrad kommunikation och en ökad kunskap om revisorns roll och uppdrag. Frågan är då vem som ska förmedla informationen.

– De yrkesverksamma revisorerna utför revisionen på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna. Uppdraget att utbilda ekonomifunktionerna om KISA har inte tilldelats yrkesrevisorerna och det finns troligen inga budgetramar som täcker det. Däremot är det viktigt med en löpande dialog och man ska komma ihåg att det här är första året med en helt ny standard, säger Sara Lissdaniels.

Åsikterna om KISA går isär. Flera revisorer anser att KISA gjort kommunal räkenskapsrevision till ett mer attraktivt område att arbeta med.

 

Läs också:

 

 

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare