Kapitalandelsmetoden – är nuvarande principer föråldrade?

Det råder en del oklarheter kring hur IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures ska tillämpas och det finns i dag en motsättning mellan IAS 28 och IFRS 10 Koncernredovisning kring hur försäljning av dotterföretag från moderföretag till intresseföretag ska redovisas. Det finns många frågor i praktiken varför IASB har ett pågående projekt där de ser över kapitalandelsmetoden. I september 2024 publicerades ett utkast, Equity Method of Accounting. Svarstiden gick ut 20 januari 2025. Föreslagna ändringar syftar inte till att i grunden ändra kapitalandelsmetoden, utan till att adressera de frågor som IASB har mottagit, samt att ordna om och omformulera standarden för att göra den lättare att applicera. Här kommer vi att diskutera några av de mer väsentliga föreslagna förändringarna.

De föreslagna ändringarna innebär en intressebolagsredovisning som i vissa avseenden är mer lik redovisning av förvärv av dotterföretag i IFRS 3 Rörelseförvärv. Förslaget innebär att i anskaffningsvärdet räkna med verkligt värde på tidigare ägd andel vid stegvisa förvärv samt verkligt värde av tilläggsköpeskillingar. Detta är principer som vi känner igen från rörelseförvärv. Likaså att förändringar av tilläggsköpeskillingar som klassificeras som skuld redovisas i resultaträkningen.

Lite märkligt är att IASB i förslaget inte tydliggör hantering av transaktionskostnader som uppstår i samband med förvärv av intresseföretag eller joint ventures. Enligt IFRS 3 ska dessa hanteras separat från förvärvet och således redovisas direkt som en kostnad i resultaträkningen. I den föreslagna definitionen av anskaffningsvärde hänvisas endast till överförd ersättning, vilket då kan tolkas som att transaktionsutgifter inte ska ingå i anskaffningsvärdet, likt IFRS 3, men detta är inte tydligt.

I andra avseenden får vi med förslaget en intressebolagsredovisning som blir mer olik den redovisning vi har avseende innehav i och konsolidering av dotterföretag i koncernredovisningen i enlighet med IFRS 10. Förslaget innebär att vinster och förluster avseende transaktioner mellan moderbolag och intressebolag inte längre ska elimineras till den del som moderbolaget äger, utan redovisas fullt ut. Detta är en förenkling som säkerligen välkomnas av många upprättare. Men samtidigt tar man då bort en parameter från konsolideringsteorin med ”en-rads-konsolidering” av intressebolag och joint ventures.

IASB föreslår vidare att när ytterligare andelar anskaffas samtidigt som det betydande inflytandet kvarstår, så ska en ny förvärvsanalys upprättas och det verkliga värdet på intresseföretagets eller joint venture-företagets identifierbara tillgångar inklusive eventuell goodwill läggas till det redovisade värdet. Många företag hanterar redan i praktiken ytterligare förvärv av andelar av intresseföretag på detta sätt men det finns nog de som hade hoppats på att få se en förenkling av reglerna, eftersom de ofta upplevs som både komplexa och kostsamma. Vissa intressenter förespråkar en metod där ingen förvärvsanalys upprättas vid förvärv av intressebolag. Hela köpeskillingen bedöms utgöra verkligt värde av den andel av tillgångar och skulder som förvärvas och således behöver inte eventuella övervärden och goodwill identifieras och redovisas.

Kapitalandelsmetoden, inklusive de ändringar som IASB nu föreslår, kan således upplevas som något ”spretig” där mixade principiella synsätt blandas inom en och samma standard. Reglerna är i många avseende lika de regler som finns i IFRS 3 och IFRS 10 såsom avseende förvärvsmetoden och konsolideringsregler där intressebolagen ”konsolideras på en rad”. Å andra sidan är inte intresseföretag och joint ventures formellt en del av koncernen och därmed blir reglerna om redovisning och värdering av dessa innehav ”stand-alone” av betydelse även i koncernredovisningen. Hade exempelvis kapitalandelsmetoden utformats som en ren värderingsmodell så hade det inte varit nödvändigt att göra en förvärvsanalys vid förvärv av andelar och dela upp anskaffningsvärdet på olika tillgångar och skulder inklusive goodwill.

Genom de föreslagna ändringarna förväntar sig IASB att skillnaderna mellan hur olika företag tillämpar standarden kommer att minska och därmed leda till att mer jämförbar och relevant information presenteras i de finansiella rapporterna. Förslaget är också utformat för att minska komplexiteten i den praktiska tillämpningen av kapitalandelsmetoden. Vi får se om så blir fallet om och när förändringarna träder i kraft. FAR har avlämnat remissvar och vi ser med spänning fram emot att se hur IASB:s förslag tas emot av olika intressenter, vilka olika uppfattningar som råder kring förslaget, samt hur IASB kan möta upp mot dessa och slutligen utarbeta den delvis nya modellen för kapitalandelsmetoden.