Publishing priset badge
Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Pernilla Lundqvist

2023.04.17

Hur har utvecklingen av K-regelverken sett ut?

Bokföringsnämnden, BFN, beslutade vid sitt möte den 17 februari att remittera förslag till ändringar i såväl K2 som K3. Remisstiden sträcker sig ända till 2 oktober 2023 vilket kan tyckas långt bort och då kommer både våren och sommaren att ha passerat. Men, det är omfattande materia att gå igenom varför jag uppskattar att BFN gett oss så pass lång tid. Det står alla fritt att lämna remissvar vilket jag uppmanar er att göra! Utöver att ta ställning till de förändringar som BFN föreslagit står det även alla fritt att lyfta ytterligare områden som man anser behöver ändras.

Hur har egentligen utvecklingen av K-regelverken sett ut? För mig känns det som att det var i går som jag stöttade en mängd företag med att implementera dem, men jag inser att det var ett tag sedan. Den första versionen av förenklingsregelverket K2 kom redan 2008 och den första versionen av K3 kom 2012. Större onoterade aktiebolag har sedan 2014 tillämpat K3 och mindre onoterade företag har sedan den tiden valt mellan K2 och K3. Det är även värt att notera att K2 skrevs utifrån de gränsvärden som då gällde för större och mindre företag enligt årsredovisningslagen, ÅRL, som var 10/24 (medelantalet anställda 10 och 24 miljoner i nettoomsättning), för att sedan ändras till 50/25/50 och i nästa steg till nuvarande gränsvärden 50/40/80. Trots att fler och fler företag alltså fått möjlighet att tillämpa K2 har någon större översyn av regelverket inte skett förrän nu.

Cirka tio år har alltså passerat med K-regelverk. Vissa uppdateringar har skett av de båda regelverken, framför allt gällande K2 som skrevs om till att gälla alla företagsformer medan K3 omfattade alla företagsformer från början.

FAR har hela tiden varit av uppfattningen att K3 borde tagits fram först och att från detta regelverk sedan skriva förenklingsregelverket K2 men BFN valde det omvända. I december 2020 tog BFN det första steget i den större översyn som nu skett. Då efterfrågade BFN övergripande synpunkter om normgivningen. FAR:s syn var, efter cirka tio års praktisk erfarenhet av regelverken, att det var dags att ta ett större krafttag med att se över K3 för att sedan skriva ett nytt förenklingsregelverk.

BFN valde dock att behålla den existerande strukturen och endast göra nödvändiga förändringar och det är resultatet av detta som kommit ut på remiss. Dock föreslås ändringar i vissa formuleringar i K2 för att ligga närmre K3. Sammantaget innehåller K2 fler föreslagna förändringar än K3. Den enskilt största föreslagna förändringen finns i K2 och avser just vilka företag som har möjlighet att tillämpa regelverket. BFN har övervägt olika alternativ avseende vilka företag som ska få tillämpa K2 och kommit fram till att företag som har vissa typer av transaktioner, tillgångar eller skulder inte ska få tillämpa K2 (se vidare i punkt 1.1A remissversionen av K2). Detta ska dock inte gälla de minsta företagen. Därför införs ett gränsvärde motsvarande gränsvärdet för när ett aktiebolag kan välja bort revisor. Dessa företag kan därmed tillämpa K2 om de inte är undantagna i punkt 1.1.

Ytterligare en större föreslagen förändring gäller för bostadsrättsföreningar. Majoriteten av dagens bostadsrättsföreningar tillämpar K2 men nu föreslår BFN att bostadsrättsföreningar inte ska få tillämpa K2 utan tvingas tillämpa K3 inklusive komponentuppdelning.

BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024 men får tillämpas för räkenskapsår som
påbörjas tidigare.

 

Läs fler krönikor av Pernilla Lundqvist

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Vill du också skriva en krönika?

Hör av dig till redaktionen@far.se

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare