Räntan på skattekonto upp 200 procent

I november 2022 höjde Skatteverket räntan på skattekontot för första gången på nästan tio år. Räntan höjdes från 1,25 procent till 2,5 procent. Nu höjer Skatteverket räntan igen, till 3,75 procent. Räntan har alltså höjts med 200 procent på några månader.

– Det här kan få kännbara konsekvenser, både för privatpersoner och företag, säger Ulrika Lundh Eriksson.

För att undvika kostnadsränta på kvarskatt som överstiger 30 000 kronor skulle företag med kalenderår som räkenskapsår ha gjort en fyllnadsinbetalning redan den 12 februari. Hög tid att kolla detta för den som inte redan har gjort det!

Kostnadsränta respektive intäktsränta på skattekontot får inte dras av/ska inte tas upp till beskattning.

Elstödet

Efter ett antal turer finns det ett beslut om elstöd. Regeringen skriver att för att hjälpa hushåll och företag att klara vintern införs på kort sikt ett elstöd för höga elpriser.

Det rör sig om en form av näringsbidrag. Utbetalningarna kommer att göras efter en modell som Svenska kraftnät har tagit fram. Men det behövs att statsstödsgodkännande av EU-kommissionen innan pengarna kan betalas ut. Skatteverket har fått i uppdrag av regeringen att betala ut elstöd till företag med verksamhet i elområde 3 och 4. Företagen får ansöka om stödet via en e-tjänst hos Skatteverket som ska öppna den 30 maj 2023. Ett stödberättigat företag kan få maximalt 20 miljoner kronor. Det här framgår av ett förslag som har presenterats av regeringen.

Ränta

Om man har lånat in medel till bolaget är det viktigt att man inte tar ut högre ränta än vad som är marknadsmässigt. En alltför hög ränta kan räknas som lön och det kan kosta mycket i skatt plus sociala avgifter.

– Man kan beräkna räntan genom att utgå från statslåneräntan med ett marknadsmässigt påslag. Vad som är marknadsmässigt kan man exempelvis diskutera med sin bank, säger Ulrika Lundh Eriksson.

Bra att tänka på

Det skattemässiga överskottet bestäms utifrån det redovisningsmässiga resultatet. Men ett antal skattemässiga justeringar behöver normalt göras. Detta gäller både intäkts- och kostnadsposter som redovisas i bolaget. Här kommer ett antal exempel på justeringar som man kan behöva göra i deklarationen:

Avdrag för representation

Både intern och extern representation har begränsad avdragsrätt. Måltidsutgifter får inte dras av överhuvudtaget. Andra utgifter för representation än måltider får dras av med 180 kronor per person som deltar.

Gåva

Det är många företag som ger bidrag till välgörande ändamål. Gåvan är inte en kostnad för intäkternas förvärvande och därmed inte avdragsgill.

I de flesta fall kan ett företag bara ge bort gåvor till ett mindre värde utan att det får skattemässiga konsekvenser för en delägare. Om det rör sig om en gåva av större värde finns det en risk att gåvan i själva verket är ett uttryck för ägarens egen gåvoavsikt. Detta riskerar innebära att ägaren ska beskattas privat.

Enligt Ulrika Lundh Eriksson kan ett alternativ vid större gåvor vara att aktieägaren i stället ger bort rätten till framtida utdelning.

– Det är viktigt att det görs på ett formellt korrekt sätt, säger Ulrika Lundh Eriksson.

Medlemsavgifter

Medlemsavgifter till olika föreningar, branschorganisationer och liknande är inte avdragsgilla. Om föreningen däremot tillhandahåller tjänster och för detta tar ut en serviceavgift är det normalt sett en avdragsgill kostnad.

Kontor i hemmet

Under pandemin var det många som började jobba hemifrån. Om man bedriver företagets verksamhet från kontor eller annan lokal i hemmet finns möjlighet att ta ut en hyra för detta som bolaget kan dra av. Detta förutsätter bland annat att hyran är marknadsmässig, att det finns behov av lokal och att man skriver ett tydligt hyresavtal.

Här är möjligheterna att göra avdrag mycket begränsade.

Koncernutdelning från dotterföretag

Detta är normalt sett en skattefri intäkt. Glöm inte att om moderbolaget av något skäl måste skriva ner värdet på andelarna är detta en ej avdragsgill kostnad. Nedskrivning av finansiella tillgångar, till exempel lånefordringar, som utgör kapitaltillgång får inte dras av skattemässigt.

Pensionskostnader

Om företaget har pensionskostnader för anställda är detta normalt avdragsgilla kostnader, förutsatt att pensionen tryggas på visst sätt, till exempel genom inbetalning till en tjänstepensionsförsäkring.

Men det finns kvantitativa begränsningar, enligt huvudregeln är 35 procent av pensionsmedförande årslön avdragsgillt, dock maximalt 10 prisbasbelopp.

– Vanliga fel vi som ser är att man beräknar avdragsrätten baserat på utbetald lön i stället för på den i pensionsavtalet definierade pensionsgrundande lönen. Ett annat vanligt fel är att man fortsatt drar av pensionskostnader som överstiger vad som är avdragsgillt enligt huvudregeln med stöd av den så kallade kompletteringsregeln som tidigare ofta benämndes köpa-ikapp regeln. Enligt praxis från 2021 är de situationer då regeln är tillämplig starkt begränsade, säger Ulrika Lundh Eriksson.

– Glöm inte heller att redovisa rätt underlag för särskild löneskatt på företagets pensionskostnader, säger Ulrika Lundh Eriksson.

Underskott

Om företaget redovisade ett underskott året innan får detta dras av framöver. Det är utgångspunkten. Stäm av att bolaget fått ett slutskattebesked där underskottet framgår så att detta inte justerats ned, av någon anledning.

Nedskrivning av kundfordringar

Behovet av att skriva ned kundfordringar kan öka när många företag är pressade av inflation och hög ränta. Men det ställs höga krav för att en kundfordran ska kunna skrivas ned. Det är viktigt att göra en individuell bedömning och att man har vidtagit åtgärder för att driva in sin fordran. Helst ska förlusten vara konstaterad.

Läs även: