Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Foto: Getty Images
Yrkesvardag

2021.10.12

Det här krävs för skattefritt hemarbete

Skattefria arbetsredskap eller en förmån som ska beskattas? Ett flexibelt arbetssätt är verklighet hos många arbetsgivare i spåren av corona men kan få kostsamma konsekvenser. Hjälp dina kunder att undvika de skatterättsliga fallgroparna.

text:

Charlotta Marténg

Förra året kom uppmaningen från Folkhälsomyndigheten: jobba hemma om möjligt. Detta har fått många företag att underlätta hemarbete. Datorskärmar, kontorsstolar och annan nödvändig utrustning har budats från kontoret till hemmet. Nu går många anställda tillbaka till kontoret och flera företag tillämpar en hybridvariant där fördelningen 60 procent på kontoret och 40 procent hemma är vanlig.

− När det gäller skattefria arbetsredskap finns inte några nya regler. Gällande regler finns i 11 kap. 8§ inkomstskattelagen, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Undvik skattefällan vid hemarbetePia Blank Thörnroos, Skatteverket Foto: Jeanette Andersson

På Skatteverkets webb står följande: ”Om du som arbetsgivare tillhandahåller fria arbetsredskap till anställda behöver du under vissa omständigheter inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för dessa förmåner.”

Vissa villkor finns

Men det är förknippat med vissa villkor. Ett är att arbetsgivaren betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten direkt. Så här kommenterar Pia Blank Thörnroos:

− Det finns alltid en möjlighet för arbetsgivare att tillhandahålla arbetsredskap som är nödvändiga för att kunna utföra arbetet. Om arbetsredskapet är nödvändigt för anställningens utförande, förmånen har begränsat värde för den anställda och förmånen för den anställda inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen kan arbetsgivaren tillhandahålla teknisk utrustning.

− I klartext innebär det att det inte bör vara några problem vad gäller dator, mobil och skärmar i de fall den anställde även ska arbeta i bostaden. När det gäller skrivbord och kontorsstolar bör det kanske bli en individuell bedömning eftersom man inte generellt kan säga att alla som arbetar från bostaden behöver ett höj- och sänkbart skrivbord eller en kontorsstol, fortsätter hon.

Ytterligare en aspekt är att det ska vara arbetsgivaren som betalar för utrustningen och att den anställde lånar den. Äganderätten får inte övergå till den anställde. Och arbetsgivaren får inte heller ge en anställd ekonomisk ersättning för deras egna inköp av redskap. Då räknas det som kostnadsersättning, skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på beloppet.

Tjänsteresorna kan påverkas

Distansarbete påverkar också vad som räknas som tjänsteställe. Det i sin tur får effekter bland annat på vad som är en tjänsteresa eller arbetsresa.

− Om arbetsgivaren skriver ett avtal om att en anställd ska arbeta mer än 50 procent under en längre tid (ett till två år), på en angiven plats utanför ordinarie arbetsplats, kan den angivna platsen bli den anställdas tjänsteställe. I och med att den anställdas tjänsteställe är på annan plats än arbetsgivarens lokaler så är resan till arbetsgivarens lokaler skattemässigt att jämställa med tjänsteresa, förtydligar Pia Blank Thörnroos.

För anställda som har många resor i tjänsten är det här bra att känna till.

Vad skulle du säga, ur ett skatterättsligt perspektiv, är det viktigaste vid en återgång till kontoret?

− Att lämna tillbaka den utrustning man lånat hem om man inte längre ska arbeta hemifrån, svarar Pia Blank Thörnroos.

Missa inget!

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.