Benägenheten för digital ingivning har ökat stadigt i Sverige sedan 2016, då Bolagsverket kortsiktigt fick uppdraget att skapa en frivillig digital inlämning av årsredovisningar, och långsiktigt verka för att den digitala ingivningen blir obligatorisk. Något Balans bevakat länge:

I den här frågan har revisions- och rådgivningsbranschen en nyckelroll, i länken mellan programvaruleverantörernas system och Bolagsverkets önskan om fler digitala revisionsberättelser. Särskilt då EU gör ESEF-rapporteringen obligatorisk från 1 januari 2022.

Större incitament behövs

Viljan att vara digital är stor. Men revisorerna är inte allt igenom nöjda med hur förfarandet går till.

Therese Andersson.  Foto: Therese Asplund

− Om det gick att visa på nytta eller mervärde, kopplat till pengar eller tid, så hade det funnits större incitament att kliva över stegen snabbare. Revisorer upplever dessutom att de inte har kontroll över det som lämnas in. Ansvarsfrågan är otydlig, säger Therese Andersson, Affärsområdeschef Medlem på FAR.

I november har FAR tillsammans med Bolagsverket och programvaruleverantörer haft runda-bords-samtal om digital inlämning, och för att bena ut de juridiska och tekniska hinder som finns för att lämna in även revisionsberättelsen digitalt.

Tekniska svårigheter

Ett annat problemområde som revisorer tar upp är just de tekniska svårigheterna. När signering och inlämning sker vid ett och samma tillfälle upplevs det som att digitalt inskickande av handlingarna flyter på bra. Men, när signeringar och inlämningar sker i flera olika steg, uppstår risken för oklarheter och problem. Likaså om flera versioner av ett dokument är uppladdat i systemet.

Det säger Pernilla Thelin, föreningsjurist på FAR, som också suttit med i runda-bords-samtalen.

− Enligt lag är det egentligen styrelsen som har ansvaret för inlämnandet av årsredovisningshandlingarna, men det är inte så det oftast fungerar i praktiken. Revisorerna vill själva kunna komma åt det egna utrymmet på Bolagsverket eller på annat sätt få möjlighet att kontrollera sin revisionsberättelse. De tar på sig stort ansvar för hela inlämningsdelen och vill kunna säkra att årsredovisningen inte är förändrad, säger hon.

Pernilla Thelin. Foto: Christian Gustavsson

Mötet en framgångsfaktor

Huvudfrågan rör alltså revisorns möjlighet till kontroll av den årsredovisning som de lämnar sin revisionsberättelse över – och som skickas in digitalt – och om den stämmer överens med originalet som har signerats innan. Samt att deras revisionsberättelse återges korrekt i det digitala inlämnandet.

Det finns med andra ord en oro att andra än revisorn kan ladda upp en avskrift. Det omedelbara offentliggörandet av en revisionsberättelse innebär dessutom en risk att intressenter fattar fel beslut baserat på information som eventuellt inte är den slutgiltiga.

− En framgångsfaktor är när revisorn och företaget träffas fysiskt, eller via Teams eller Zoom exempelvis, i samband med att man ska lämna in årsredovisningen och revisionsberättelsen. Då är alla med och har koll på hela kedjan, säger Therese Andersson.

Visa med demos

Hon berättar att Bolagsverket uppmuntrat programvaruleverantörerna att spela in demos om hur processen med digital inlämning går till. Det är också tydligt att FAR måste fortsätta informera om digital inlämning och digitala avskrifter. Samtliga vid mötet fick med frågor att fundera vidare på.

− Vi kommer att fortsätta prioritera och bevaka frågor som rör digital inlämning av årsredovisningen och revisionsberättelsen, understryker Therese Andersson.

 

Läs mer om ämnet:

• 
• 
•