Hetaste frågan 2025: Hur många tackar ja till riskkapitalisterna?

Många byråer har redan tackat ja. Andra blir i skrivande stund överösta med anbud. Riskkapitalbolagens intåg blir utan tvekan en av 2025 års stora frågor. Även revisorsprovet och länsstyrelsens tillsyn kring penningtvätt lär fortsätta generera intensiv debatt. Här listar jag de tre hetaste frågorna för revisions-, redovisnings- och rådgivningsbranschen 2025. Men det finns även ett gäng bubblare som kan ta sig in på listan. 

1. Hur kommer riskkapitalisterna att påverka branschen?

Optimisterna menar att riskkapitalisterna i sin ambition att effektivisera verksamheten kommer att ge teknikutvecklingen en välbehövlig knuff framåt. Kanske kan riskkapitalisterna också utmana den gamla partnermodellen och skapa en mer dynamisk struktur som gynnar medarbetare med kompetens inom AI och hållbarhet. Å andra sidan frågar sig många hur intresserade av utveckling riskkapitalisterna egentligen är. Kommer ambitionen om vinstmaximering gå hand i hand med satsningar på medarbetare och teknik eller kommer de att fokusera på prishöjningar och på att undvika overheadkostnader i form av teknik och HR?

Somliga fruktar att riskkapitalisternas intåg kommer att främja kortsiktighet. Mot det argumentet anför andra att den nuvarande modellen med partners som tar ut vinst varje år är mer kortsiktig än riskkapitalisternas taktik som ofta går ut på en vidareförsäljning (= vinstuttag) efter cirka fem år.

En annan viktig fråga som blivit aktuell sedan riskkapitalbolag under 2024 förvärvat verksamhet även inom revision: Hur kommer riskkapitalisternas agerande och intressen att påverka revisorernas oberoende och förtroende i samhället? Revisorsinspektionen, RI, har meddelat att de kommer att följa riskkapitalisternas sätt att äga mycket noga. Den internationella utvecklingen kommer tveklöst att ha stor betydelse för oss i Sverige. Klarar sig de stora spelarna i USA undan skandaler så är mycket vunnet för riskkapitalisterna på den svenska marknaden också.

Kanske är hela strukturen, med Big 8-byråerna å ena sidan och ett antal medelstora och mindre frifräsare å andra sidan, på väg att möbleras om. Det beror bland annat på hur många byråer som tackar ja till lockropen från riskkapitalister under 2025.

2. Vad händer med revisorsprovet?

Den utan tvekan hetaste debatten på Balans under 2024 handlade om revisorsprovet. Debatten triggades i gång av att bara 38 procent klarade vårens prov. Detta i en situation då många hävdar att branschen skriker efter nya revisorer. Är provet för svårt? Handlar provet om fel saker? Eller bör det delas upp i olika slags prov beroende på vilken slags verksamhet revisorn avser att arbeta med? Debatten visade upp en polarisering mellan stad och land där flera debattörer menade att tentander som arbetar på mindre byråer missgynnas av att provet innehåller saker, till exempel IFRS, som de över huvud taget aldrig arbetar med. Revisorsinspektionen säger sig ha tagit intryck av debatten och kommer att förändra provet, men med försiktighet. Två saker kommer att ha avgörande betydelse under 2025:

• Hur stor andel som klarar vårprovet 2025.
• Hur stora förändringar RI:s nya ”digitala plattform” (som ska användas för första gången under vårprovet 2025) innebär i praktiken.

3. Hur länge kan politiken undvika att åtgärda tillsynen?

Riksrevisionen kom under våren 2024 med en rapport som förde fram stark kritik mot länsstyrelsens sätt att bedriva tillsyn av regelverket kring penningtvätt. Rapporten gjorde gällande att tillsynen saknade strategiskt arbetssätt, hade svag styrning och inte följdes upp på ett tillfredsställande sätt. Riksrevisionen är långt ifrån den enda kritikern av länsstyrelsens tillsyn. Balans visade i en granskning under 2024 att tillsynen skiljer sig mycket åt i olika delar av landet, och många branschföreträdare kräver en tillsyn som är tydlig, rättvis och mer vägledande än straffande. Faktum är att även medarbetarna på länsstyrelsen är missnöjda med tillsynen. Jesper Bengtsson, rättschef på Länsstyrelsen i Skåne, har i en intervju med Balans hållit med om Riksrevisionens kritik och önskar sig tydligare styrning och mer resurser från regeringen. Men hittills har varken rapporten eller övrig kritik fått några följder över huvud taget. Hur länge kan ansvariga politiker och tjänstemän låta denna situation fortsätta?

Bubblare:

• Kommer programvaruleverantörer och byråer hitta ett säkert sätt att använda kunddata som även främjar affärerna?
• Kommer storbyråerna att utöka sina verksamhetsområden inom till exempel teknik och juridik?
• Hur ska de mindre byråerna klara ständigt ökande compliance-krav?
• Kommer Sverige hamna i konfrontation med EU om införande av CSRD?
• Hur kommer företagen att klara övergången till CSRD?
• Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder i kampen mot ekonomisk brottslighet? Kan FAR, Svenska Bankföreningen med flera som förespråkar statlig auktorisation av redovisningskonsulter få politikerna att bli intresserade av förslaget?