Klarar vi ökad komplexitet i reglerna om avdrag för underskott, tidigare års förluster? Nej, FAR tror inte det. Därför avstyrker organisationen förslaget från finansdepartementet om en begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år. Förslaget innebär att en särskild missbruksregel införs som stoppar avdrag där underskotten kan antas utgöra det övervägande skälet till en ägarförändring. I så fall införs en subjektiv regel vid sidan av dagens objektiva regler som innehåller både en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr i vissa situationer. Sammantaget blir reglerna än mer komplexa och svårare att tillämpa.

Bakgrunden är kort ett mål som avgjordes i Högsta förvaltningsdomstolen i början av juni i år. I målet argumenterade Skatteverket att ett visst förfarande stred mot skatteflyktslagen. Det ansåg inte HFD. En vecka senare kom det förslag som nu varit ute på remiss. Kritiken mot förslaget inom näringslivet är massiv, men även delar av akademin har rest invändningar. I övrigt har många avstått från att yttra sig. Frågan har länge varit politiskt känslig.

Ovanligt är att ett justitieråden som var med och dömde i HFD, Margit Knutsson, i en artikel i Svensk Skattetidning pekat på att finansdepartementet i förslaget inte korrekt återgivit domen. Det intryck som departementet ger i promemorian med förslaget är att situationen i målet är vanligare än vad som framgår av den beskrivning som domstolen givit.

Oavsett, så här kan vi inte ha det!

Dagens regler bygger på objektiva förutsättningar. Är dessa för handen eller inte? Ska ytterligare en situation omfattas bör lagstiftaren beskriva när avdrag inte ska medges, och lägga till den regeln. Den vägen att lagstifta väljer dock inte finansdepartementet. Man är i dessa situationer ofta rädd för att ständigt ligga ”steget efter”. I stället väljer man alltså att som komplement till dagens objektiva regler föreslå en ny generalklausul inom detta område, en subjektiv antimissbruksregel, ”om det övervägande skälet med överlåtelsen är att uppnå en skatteförmån”. Det är som att införa en reglering som rymmer både hängslen och livrem. En sådan lagstiftningsteknik blir både komplex och ger en oacceptabelt låg nivå på rättssäkerheten i reglerna. Det är juridiken i frågan.

Ekonomiskt sett leder förslaget till att avkastningskraven på investeringar ökar, priset på risk ökar. Hårdast drabbas företag som är start-ups och scale-ups. Auktoriserade skatterådgivare får svårare att ge goda råd. Med vaga och oklara beviskrav blir det helt enkelt svårare att lämna tydliga svar till företag. Då ökar även risken i rådgivningen. Med det ökar givetvis även kostnaden för densamma.

FAR:s uppfattning är regelverket kring underskott nu bör ses över. Det har nått vägs ände. Samtidigt bör övervägas att införa en möjlighet att vid förlust få tillbaka bolagsskatt som betalats tidigare år. Den möjligheten finns i många av Sveriges konkurrentländer. Pandemin har också tydligt visat på behovet av en sådan så kallad loss-carry-back regelför att minska behov av företagsstöd.

Den enkla ekonomiska utgångspunkten för en utredning om underskottsreglerna bör vara att då alla vinster beskattas, bör på motsvarande sätt också förluster vara fullt avdragsgilla. En utredning skulle kunna resultera i att dagens regler ersätts av en ny subjektiv regel, men med objektiva kriterier att ta på för att tydliggöra vilka situationer regeln ska omfatta. I den riktningen finns redan lite ”tänk” bland förtroendevalda experter inom FAR. Målet är att få regler som är mer rättssäkra, ändamålsenliga och praktiskt hanterliga.