Digitaliseringen påverkar dels hur revisorerna kommer att arbeta, dels vad revisionen kan komma att omfatta. Dessa båda utvecklingstrender hänger samman men utgör också parallella processer. Överlag bär digitaliseringen på betydande möjligheter för revisionsbranschen, men också på risker. Framgångsreceptet kan vara att antingen öka eller dämpa farten på transformationen. 

Medan vissa ser en snabb digital omställning framför sig och hävdar att de långsiktiga effekterna för branschen kommer att bli betydande, menar andra att utvecklingen kommer att ta längre tid än väntat och inte innebära lika stora förändringar. 

Revisionsbranschen har förvisso kommit en bit på den digitala vägen, men de tidskrävande och standardiserade arbetsuppgifterna har ännu inte flyttats från människa till maskin i den omfattning som många hoppats på. 

Vad har då hindrat en snabbare omställning? Det handlar bland annat om bristande digital kompetens. Här bär universitet och högskolor en del av ansvaret. En översiktlig genomgång av redovisningskurser på svenska lärosäten visar att få kursplaner innehåller lärandemål som relaterar till digital kunskap. 

På byråerna tenderar seniora revisorers bristande digitala kompetens att bromsa transformationen när revisionsmetodik ska överföras till nyanställda. Många revisorer sägs dessutom fortfarande ha lågt förtroende för digitala verktyg och system. Det försvårar en nödvändig beteendeförändring, särskilt hos seniora revisorer som inte känner att de har full kontroll över digitaliseringens effekter. Det verkar också saknas en kultur på byråerna som stöttar digitalt förändringsarbete. 

Vilka möjligheter och risker är förknippade med hur revisorerna kommer att arbeta? Tidskrävande och rutinmässiga uppgifter kommer fortsätta att automatiseras och till stor del utföras av maskiner. Dessa effektiviseringar frigör resurser för uppgifter som kräver professionellt omdöme. 

Digitala verktyg kommer av allt att döma att ytterligare anpassas till olika kunder. Att maskiner successivt tar över hanteringen av stora datamängder, analyserar information och flaggar upp för risker möjliggör också totalgranskningar och realtidsrevisioner. 

Samtidigt får de mindre erfarna revisorerna inte samma möjligheter att skaffa sig tillräcklig kärnkompetens och erforderlig helhetsförståelse för revisionsarbetet. Det gör det svårare att utföra arbetsuppgifter som kräver professionellt omdöme då det inkluderar bedömningar i vilken mån det går att lita på den maskinellt framtagna informationen. 

Professionellt omdöme blir svårare att utveckla när maskinerna gör allt större delar av arbetet och bredden på de uppgifter som revisorerna får öva upp sina färdigheter på minskar. Kvalitetsrisker uppstår om människa och maskin inte samarbetar på ett ändamålsenligt sätt och om hänsyn inte tas till så kallade mjuka aspekter i granskningsarbetet. Vidare gör höga investeringskostnader att mindre byråer riskerar att konkurreras ut med en ökad marknadskoncentration som följd. 

Vilka möjligheter och risker är förknippade med vad revisionen kan komma att omfatta? Till följd av att maskinerna hanterar enorma datamängder kan totalgranskningar göras av annat än finansiella rapporter. Områden med tillväxtpotential för branschen bär dock på samma risker som de ovan beskrivna. 

Ekonomisk brottslighet är ett område som påverkats av digitaliseringen då den bland annat sker via digital utpressning och cyberattacker. Blockkedjeteknologi används numera i allt högre grad för att tvätta svarta pengar vita genom olika kryptovalutor. Parallellt har möjligheterna att upptäcka dessa brott ökat med hjälp av digital teknik. Det finns alltså förutsättningar för revisionsbranschen att mer aktivt ta sig an denna samhällsviktiga uppgift.  

Hållbarhet är ett annat område som kan utvecklas med hjälp av digitaliseringen. Branschen har manuella granskningsprocedurer på plats och maskiner kan identifiera hållbarhetsrisker och väsentlighetsnivåer samt underlätta granskningen av företags hållbarhetsarbete.  

Den digitala transformationen kan hjälpa branschen att forma sin roll som en viktig samhällsaktör. Samtidigt kan kraften i big data, artificiell intelligens etcetera göra att dagens ”granskningssamhälle” förvandlas till ett ”övervakningssamhälle” i George Orwells anda om digitaliseringsivern tar överhanden. Vår poäng är att det krävs tid för reflektion kring vilket samhälle vi vill leva i och vilken roll revisorer kan och bör spela. Det gör att revisorers konservativa hållning, som snarare bromsar än gasar på den digitala transformationen, kan komma väl till pass.