Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Annons
Yrkesvardag

2023.01.12

Frigör den gröna kraften

När företag ställer om får det stora ­effekter på hela samhället. Den ­hävstången fick ­Marie Baumgarts att välja näringslivet ­framför internationellt hållbarhetsarbete. 20 år senare leder hon KPMG:s strategiska ­hållbarhetsarbete.

text:

Rakel Lennartsson

foto:

Magnus Andersen

Det har gått ett år sedan Marie Baumgarts började på KPMG. Hon klev rakt in på partnernivå, vilket säger någonting om den strategiska betydelse som hållbarhet numera har på de största revisions­byråerna. När EU driver på hållbarhetsfrågorna genom bland annat ny lagstiftning väntas det inte bara ställa om ekonomin utan även driva tillväxten i revisions- och rådgivningsbranschen under de kommande fem till tio åren. Utvecklingen har gett ­Marie Baumgarts rätt i den analys hon gjorde redan ­tidigt i karriären.

– Kan man få näringslivet att ställa om så finns det väldigt mycket muskler, framför allt bankerna har så mycket kraft och styrka. Om vi bara kan frigöra den får vi ett fantastiskt samhälle.

Hon vet vad hon talar om. Innan Marie Baumgarts kom till KPMG var hon hållbarhetschef på stor­banken SEB. 2018–2020 satt hon även med i den tekniska expertgrupp som tog fram begreppet dubbel materialitet och den så kallade taxonomin, EU:s stora definitionskatalog som hjälper företag i olika branscher att klassificera sin klimatpåverkan och på så sätt få en jämförbarhet mot konkurrenter och andra branscher.

Taxonomin är bara ett av många verktyg som ­politiker och framför allt tjänstemän i EU tagit fram för att hjälpa det finansiella systemet att investera i hållbar utveckling och klimatomställning, och prisa in riskerna i de affärer som inte är framtidssäkrade.

Hållbarhetsområdet är branschens tillväxtmotor just nu. Vad innebär det för dig?

– Det innebär att jag är väldigt populär (skratt). Med taxonomin och det uppdaterade direktivet för obligatorisk hållbarhetsredovisning (CSRD) får vi en jämförbarhet som aldrig har funnits förut, och med den jämförbarheten kan marknaden äntligen börja prisa in kostnaderna för klimatpåverkan och andra hållbarhetsfaktorer. Tidigare har man talat om hållbarhet och risk, nu är det dags att tala om hållbarhetsrisker.

– Omställningen skär igenom bolagens hela verksamhet, vilket innebär att den även påverkar allting som vi konsulter hjälper till med: kontroll och processer, styrning, mål och strategier, analys av risker och möjligheter. Företagen behöver hjälp att navigera för att deras verksamheter ska komma ut som vinnare i en klimatneutral miljö.

Hur tas den stora omställningen emot?

– Det är två världar som behöver komma samman. Även om hållbarhet har varit i ropet i tio till 20 år har det funnits ett visst avstånd mellan hållbarhetsavdelningarna och andra funktioner såsom finans- och risk­avdelningarna. I bästa fall vågar båda parter nu röra sig emot varandra för att överbrygga det här gapet och börja jobba tillsammans, men det kräver en del mod att beträda okänt territorium. Ju större rädsla man har att närma sig de nya ytorna, desto längre tid tar det och ju mer ödmjuk man är, desto snabbare går det.

”Tidigare har man talat om hållbarhet och risk, nu är det dags att tala om ­hållbarhetsrisker.”

Du har liknat det vid att lära sig en ny god vana?

– Ja, oavsett om det handlar om att börja träna mer, äta annorlunda eller lära sig en ny sport eller ett nytt språk så går man igenom faser. Till en början tar man sig an utmaningen med stor entusiasm. I nästa fas handlar det om att man behöver hålla i sin vana även när det är motigt, man behöver få en kontinuitet och förståelse för hur det nya kan passa in i ens värld och processer. Den sträckan kan bli lite längre, men när man väl är igenom den motiga fasen belönas man med jättefina och trevliga samarbeten som brukar vara väldigt givande för alla parter.

När hållbarhets­redovisningen blir ­jämförbar kan ­marknaden prisa in kostnader för ­klimatpåverkan, konstaterar Marie Baumgarts.

Vad är skillnaden mellan finansiell redovisning och hållbarhetsredovisning?

– Historiskt har hållbarhetsredovinsingen inte varit en del av bolagens rapportering, det som man kallar för bakvagnen, och hållbarhetsfrågorna har betraktats mer som en kommunikations- och PR-fråga. Nu ska hållbarhetsrapporteringen jämställas med den finansiella rapporteringen, och det innebär att någonting som är förhållandevis omoget ska integreras med någonting som vuxit fram under hundratals år. ­Hållbarhetsredovisningen skiljer sig även från den ­finansiella redovisningen på några viktiga punkter. För det första att man inte kan slå ihop siffrorna till en sista rad, man får inte ett resultat. För det andra att man måste lära sig tänka i värdekedjor och se på företagets impact genom hela kedjan. För det tredje att man behöver ta hänsyn till fler intressenter än aktieägarna.

Hur kom det sig att du började arbeta med ­hållbarhetsfrågor?

– Efter examen hade jag en tanke om att jag ville ­arbeta internationellt, så jag arbetade ett halvår i Laos som miljökonsult för Hifab i ett Sida-stött projekt för hälsoministeriet. Vi arbetade med vatten och sanitets­frågor i ett projekt som skulle implementeras riks­täckande. Jag har också varit i Angola med Läkare utan gränser och arbetat i en isoleringsklinik med dåtidens utbrott av blödarfeber (systervirus till ebola). Efter de erfarenheterna kände jag att jag ville till näringslivet. Jag sökte mig till EY där jag blev ansvarig för hållbarhetsrådgivningen. Därefter var det väldigt spännande att börja på ett bolag och leva min egen rådgivning. Det var också extra spännande att vara på Tele2 just då, för det hände väldigt mycket i telekom-branschen under de åren.

Tele2 var en föregångare, kan du berätta:

– Under den här perioden hade konkurrenten ­Telia stora utmaningar i Euroasia, vilket ledde till ­rotationer i styrelse och ledning samt även böter. Tele2 hade samtidigt verksamhet i Kazakstan och under det mest intensiva halvåret som Telias kris pågick fick vi frågor från media säkert tre dagar i veckan. På grund av det stora intresset samlade vi ihop alla frågor och gjorde en kapitalmarknadsdag med ­hållbarhetstema, troligen den första i sitt slag. Investerare, media och intresseorganisationer var där och från företaget deltog en ­styrelseledamot, VD, finanschef, landschef, chefsjurist, IR, säkerhetschef och jag som ­hållbarhetsansvarig.

Revisions- och rådgivningsbranschen måste förhålla sig till hållbarhetsinformationen, säger Marie Baumgarts.

Fanns det risker som Tele2 lyckades avvärja tack vare hållbarhetsarbetet?

– Ja, faktiskt. Tele 2 ville göra ett joint venture med kazakstanska statens telekombolag Kazatelecom. Efter­som de inte till fullo delade vår syn på ­mänskliga rättigheter skrev vi in en klausul i avtalet om att de måste följa mänskliga rättigheter, inte bara i vårt ­gemensamma bolag utan även i sin egen verksamhet, som partner till oss. Om de signifikant bröt mot ­avtalet, skulle vi ha rätt att utlösa vår put-option och sälja vår del till dem och lämna landet. Men det ledde faktiskt till att de bad oss utbilda dem i mänskliga ­rättigheter, så det gjorde vi.

Du var intresserad av internationellt ­utvecklingsarbete, varför valde du näringslivet?

– Jag insåg att det är lättare att få direkta resultat i ­näringslivet, vilket bland annat har att göra med den mindre komplexa ägarstyrningen. I ­internationella organisationer kan det vara svårt att få framdrift på grund av oklara ägandeförhållanden, enligt min erfarenhet. I näringslivet blir det tydligare, det finns en eller flera ägare som bryr sig om och vårdar verksamheten och har en vilja med den. Det drivet ­passade min otålighet. När man varit ute i fält och borrat ­brunnar och grävt latriner för att det inte finns rent vatten, då kan man inte vänta.

– Ute i fält arbetar man med människor en till en, men när man arbetar på policynivå i ett bolag kan man få en helt annan utväxling. Vad jag tycker är ­spännande är att göra hållbara affärer. Det vill säga, jag vill inte bara göra affärer och jag vill inte bara jobba med hållbarhet, utan jag vill göra hållbara affärer.

”Hållbarhet för mig är en del ekonomi, en del miljö och en del respekt för mänskliga rättigheter och arbetsrätt.”

Vad är din definition av en hållbar affär?

– Hållbarhet för mig är en del ekonomi, en del ­miljö och en del respekt för mänskliga rättigheter och arbetsrätt. När du får rätt balans mellan de här tre är du hållbar. Frivilligorganisationerna, till exempel, är tunga i sina sakfrågor men har ingen motsvarande omsättning så som affärsdrivna bolag har, utan de är beroende av medel och bidrag och det ger vissa ­begränsningar. Finansvärlden, å andra sidan, har oftast tittat enbart på det finansiella så där finns ett behov att integrera de andra delarna. Kort sagt, många aktörer tittar ensidigt på sin dimension, vad jag är intresserad av är samverkan mellan de tre.

Vad innebär CSRD för revisions- och ­rådgivningsbranschen?

– Olika branscher går igenom stora förändringar vid olika perioder. Nu är en sådan period för revisions- och rådgivningsbranschen, när hållbarhetsfrågorna äntligen spiller över på vår bransch. I och med att stor­bolagens hållbarhetspåverkan blir en integrerad del av deras årsredovisning måste alla revisorer förhålla sig till hållbarhetsinformationen. Vägen dit går via rådgivning och hjälp till bolagen, det vill säga kunderna, att rapportera sin hållbarhetspåverkan.

– Genom de nya kraven på bolagen hittar revisions- och rådgivningsbranschen sin roll i den hållbara omställningen av ekonomin. Branschen har inte gått före, men däremot blir det en väldig fart nu. Bildligt talat: den som kommer sist till festen får dricka ikapp, och där är vi nu. Det är en positiv omställning som kräver att vi ger all vår energi.

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.