Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Foto: Getty Images
Yrkesvardag

2023.10.05

Från siffergranskning till professionellt omdöme

Enligt ordboken betyder ordet ­yrkesspråk ”språk som används (sinsemellan) av ­yrkesfolk”. Genom ett yrkesspråk kan kunskap inom en profession förmedlas, och samtidigt fungerar det också som en markör av vilka som ingår i professionen.

text:

Johanna Junglert, ­Centrum för ­Näringslivshistoria

Spår av revisorers nuvarande yrkesspråk kan skönjas redan i den första kända revisions­berättelsen från 1652, för ­Norrländska Tjäruhandels­kompaniet. I den ger nämligen de sex revisorerna företags­ledningen ansvarsfrihet. 

Kunskapen om revisorers yrkesspråk från 1600- och 1700-talen är i övrigt ganska knapp. Men studier av revisionsberättelser mellan det senare delen av 1600-talet och fram till den första halvan av 1700-talet visar att revisorerna på rätt kreativa sätt värderade företagsledningarnas arbete. Revisorn vid Surahammars bruk går till exempel i en revisionsberättelse hårt åt brukets inspektor: 

”[…]varit så länge vid Sura, att Han fått Syra i hufvudet, efter han vårdslösar”.

Därefter har revisorn hänvisat till bibeln för att understryka sitt missnöje, han hänvisar till Jeremias kap. 50 vers 31–32:

”Si. Du stålte, jag will till dig, säger Herren Herren ­Zebaoth; ty din dag är kommen, dine hemsökningstid.  Då skal den stålte störta och falla, så att ingen skall upprätta honom: Jag skall uptända hans ­städer med eld, den uptära skal alt det der omkring är”.

Men utvecklingen visar också hur ett yrkesspråk under samma tid började ta sin form; revisorerna uttalade sig om företagens förvaltning, ­räkenskaperna och ansvars­frihet för företagsledningen. 

I slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet blev revisorernas språk alltmer neutralt och formuleringar om tillstyrkanden och hänvisningar till siffergranskning och ansvarsfrihet uppträdde i ökad utsträckning i revisions­berättelserna. Ett exempel från tiden är en revisionsberättelse från 1889 av Söderköping telefonförening. I den är revisorerna dock inte helt neutrala och passar på att uttrycka sin tacksamhet för styrelsen:

”Förutom dessa anmärkningar äro böckerna förde med ordning och reda och få revisorerne till styrelsen framhäva sin tacksamhet för deras nit och omtanke för föreningen under det förflutne året samt tillstyrka full ansvarsfrihet.”

Med den nya aktiebolags­lagen 1944 detaljreglerades vad som skulle ingå i en revisionsberättelse, så som uttalanden om balansräkningen. Detta medförde ett utvecklat yrkesspråk. Mellan 1970-talet och fram till 2010-talet gav FAR ut mallar för revisionsberättelser, och revisions­berättelserna från tiden vittnar om att dessa användes i stor utsträckning. Detta medförde en likformighet i språket och facktermerna som skulle ­beskriva revisorernas ansvar och arbete ökade. 

Yrkesspråket är i ständig utveckling. Det märks till exempel i FAR:s mallar från 2016, som innehåller en del nya facktermer. Exempel på termer som tillkommit under senare år:

  • Professionellt omdöme
  • Intern kontroll 
  • Fortsatt drift 
  • Framtida händelser
  • God revisorssed i Sverige

Andra facktermer har försvunnit. Ett exempel är ordet siffergranskning som inte längre används. Även värderade formuleringar, som till exempel starka vitsord om företagsledningens förmågor och förtjänster, har försvunnit från revisorernas språkbruk.

 

Källor: Artikeln bygger främst på bokkapitlet ”Revisionsberättelsens historia: Hur ett yrkesspråk växer fram” som författats av Katharina Rahnert och som publicerats i den av Katharina Rahnert och Peter Öhman editerade antologin Revision – i går, i dag och i morgon från 2023.

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare