Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Platsannonser
Annons
Foto: Getty Images
Yrkesvardag

2022.04.12

”Förvärv självklart i företagens strategier”

I sexton år i rad har Sven-Arne Nilsson och Björn Gauffin studerat hur de noterade företagen identifierar immateriella tillgångar. Nu har de precis kommit ut med en ny fördjupningsartikel i ämnet.

text:

Sofia Hadjipetri Glantz

Sven-Arne Nilsson, redovisningsspecialist på Deloitte, och Björn Gauffin, som arbetar med ekonomiska utredningar på Kanton Finansiella Rådgivning AB, har i sexton fördjupningsartiklar på lika många år grundligt satt sig in i frågor som rör redovisning av immateriella tillgångar och goodwill.

Och än finns mycket kvar att grotta ner sig i. Vi kontaktar författarna för att ta reda på vad som har varit av särskilt intresse denna omgång.

Sven-Arne Nilsson. Foto: Teiksma Buseva

I hela sexton år har ni granskat hur de noterade företagen identifierar immateriella tillgångar i företagsförvärv. Dessutom för sjunde gången även hur goodwill därefter redovisas, särskilt nedskrivningar. Varför finns det fortfarande så mycket att skriva om ämnet?

– Den enkla praktiska förklaringen är att förvärv av andra företag är en mycket viktig för att inte säga självklar del i många av de noterade företagens strategier. Som vi visar handlar det om stora belopp. I kontrast mot det handlar faktiska nedskrivningar av goodwill om små belopp, svarar Björn Gauffin.

– Den enkla teoretiska förklaringen tangerade Jan Marton: immateriella tillgångar är inte greppbara (intangibles på engelska). Det gäller särskilt goodwill; teoretikerna är inte ens överens om den finns som tillgång. De teoretiska varianterna visar sig inte minst i varierande kommentarer på IASB:s rapport om implementeringen av IFRS 3 och ändringar i IAS 36, eller snarare om något ska ändras i reglerna, fortsätter Sven-Arne Nilsson.

Vad har ni särskilt fokuserat på i årets fördjupning?

– Primärt fokus är att på samma sätt som alla de föregående femton åren se hur företagen faktiskt identifierar immateriella tillgångar och hur de upplyser om förvärven, för att kunna se trender. En snabb överblick av sammanfattningen från första året ger intryck av på stället marsch, i år visar vi till och med en viss reträtt, säger Björn Gauffin.

– Det fanns länge en föreställning om en inlärningskurva, även om det är immanent i IFRS att alla fullt ut och omedelbart ska tillämpa alla regler. Jag minns särskilt Pernilla Rehnbergs doktorsavhandling i ämnet. Vårt fokus är också hur IASB:s projekt Goodwill and Impairment går fram, även om intrycket nu är att det närmast gått i stå, svarar Sven-Arne Nilsson.

Björn Gauffin. Foto: Grant Thornton

Vilka fler områden skulle behöva en grundlig genomlysning framöver?

– Nämnden för svensk redovisningstillsyn, liksom dess föregångare, uppfattas inte sällan som nitiska. Men det gäller genom alla år inte hur reglerna i IFRS 3 tillämpas, eventuellt inte heller de regler i IAS 36 som är avgörande för att nedskrivningarna av goodwill förblir försumbara. Hur det kommer sig skulle behöva en sådan genomlysning, men lyset för det har inte vi, säger Sven-Arne Nilsson.

– IASB spenderar ju otroligt mycket tid och resurser på att utforma eller omforma dessa och andra regler, men om inte reglerna tillämpas fullt ut av dem som rapporterar – och inte någon ser till att de tillämpas helt – så faller ju det praktiska värdet av dessa regler, avslutar Björn Gauffin.

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.