Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Pernilla Lundqvist & Therese Ekberg

2023.01.10

Första, andra, tredje, fjärde…

Femte! Vad pratar vi om? Nej vi är inte på auktion. Däremot är det eventuellt nu femte gången gillt som en ändrad koncerndefinition kan se sin plats i årsredovisningslagen (ÅRL). Som den påläste användaren säkerligen vet, innehåller ÅRL:s koncerndefinition ett krav på att äga en andel. Detta krav har stor påverkan på om ett företag ska konsolidera eller inte.

Koncerndefinitionen är oförändrad sedan 1995, det vill säga sedan ÅRL:s tillkomst. Däremot har koncerndefinitionen under årens lopp utretts i flera omgångar men dessa arbeten har i slutändan inte resulterat i någon ändring.

Vad kan då få bägaren att rinna över så att vi får en ny koncerndefinition från och med den 1 januari 2025? Jo, under 2014 infördes IFRS 10 för IFRS-rapporterande företag. I SOU 2022:29 Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor har utredaren bland annat återigen lyft frågan om det inte är dags för en ändrad koncerndefinition. Det kan tilläggas att för IFRS-rapporterande företag är detta i princip en icke-fråga då de följer IFRS 10. Däremot är ÅRL styrande för om noterade företag ska upprätta en koncernredovisning eller inte och då gäller ÅRL:s definition. Däremot är det en större fråga för företag som tillämpar svenska normer, typiskt sett en K3-koncern.

Den stora skillnaden mellan ÅRL och IFRS 10 är det krav som finns i ÅRL om att äga andel saknas i IFRS 10, vars koncerndefinition i grunden bygger på om bestämmande inflytande föreligger eller inte. Utredningen föreslår en ändring som innebär att kravet på att äga en andel tas bort och ersätts, likt IFRS 10, med att ett koncernförhållande föreligger om moderföretaget har ett bestämmande inflytande över den juridiska personen (exempelvis dotterföretaget). Utredningen slår fast att bestämmande inflytande är grunden men att dess begrepp och tolkning får utvecklas inom ramen för god redovisningssed. I praktiken innebär det att Bokföringsnämnden får ta till pennan och utveckla detta grepp och i sina allmänna råd ge vägledning för när koncernförhållande föreligger. Det är nämligen nästintill omöjligt att förstå begreppet bestämmande inflytande utan att vara väl insatt i IFRS 10.

Men behövs det så mycket mer vägledning och får detta egentligen så stor effekt? Klassiskt svar om du frågar en specialist ”Det beror på…”. De allra flesta företag kan gå vidare ”utan att passera gå”, medan de som dock behöver det får stanna upp rejält och kan komma att behöva analysera detta på djupet. Det gäller exempelvis bostadsutvecklingsföretag där bostadsutvecklaren upplåter bostadsrätter. Men detta beror på relationen och avtalen mellan bostadsutvecklaren och bostadsrättsföreningar och är en komplex fråga.

Vi inom FAR:s operativa grupp har dels haft en representant i utredningen, dels svarat på remissen till den del den rörde redovisningsfrågor. Vi tycker att det är dags att den nationella lagstiftningen följer utvecklingen internationellt och är därför positiva till förslaget ur ett redovisningsmässigt perspektiv. Däremot får också en ändrad koncerndefinition påverkan på andra områden såsom skatterätt och associationsrätt där FAR framfört synpunkter. En textmässig ändring i form av att kravet på att äga andel tas bort och ersätts med bestämmande inflytande är dock ett stort steg i lagstiftningen eftersom det innebär att årsredovisningen delvis baseras på internationella regler. Blir det ingen ändring nu lär det inte bli någon ändring så länge vi är aktiva, för frågan är vad som ytterligare kan utredas givet de mängder av utredningssidor som skrivits historiskt. Nu eller aldrig!

 

Läs mer av Pernilla Lundqvist

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Vill du också skriva en krönika?

Hör av dig till redaktionen@far.se

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare