Den omfattande handeln över Europas gränser med allt från uthyrning av bostäder och kommersiella lokaler till gig-jobb och försäljning av varor kräver mer rapportering. Det är innebörden i ett EU-direktiv, DAC 7, som nu har lett till en proposition. Enligt förslaget ska plattformsoperatörerna vara skyldiga att rapportera om de säljare som använder plattformarna.

Enligt propositionen, som kom den 13 oktober, ska svenska plattformsoperatörer lämna uppgifter om vad de personer som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster tjänar. Men myndigheter och börsnoterade företag ska bli undantagna från rapporteringsplikten. Också operatörer i länder utanför EU, men som bedriver verksamhet med viss anknytning till EU, måste registrera sig i en medlemsstat till exempel Sverige.

Det svenska Skatteverket ska därefter överföra informationen till myndigheterna i andra länder i EU. Informationen ska också gå till länder utanför unionen, så kallade tredjeländer, när det finns avtal om utbyte av sådan information. Ytterligare ett förslag är att det införs en ny form av revision som kan utföras gemensamt mellan myndigheterna inom EU. Tanken är att de nya bestämmelserna ska gälla från den 1 januari 2023. Men bestämmelserna om gemensamma revisioner ska enligt förslaget träda i kraft ett år senare, den 1 januari 2024.

Christina Aronson, skatterådgivare på PwC. Foto: PwC

Balans vände sig till Christina Aronson, skatterådgivare på PwC med fokus på nationell och internationell företagsbeskattning, med några frågor om de föreslagna bestämmelserna.

Vad är det viktigaste i propositionen, för skatterådgivare och revisorer?

– Det viktiga är att ha en bra kännedom om säljarna på plattformen för att kunna hämta in de kontrolluppgifter som krävs, att ha en klar kommunikation till sina säljare för att skapa förståelse gällande de nya reglerna och implementation av en process för rapporteringen av kontrolluppgifter till Skatteverket.

Innebär förändringarna ökad administrativ börda?

– Ja, men det ger också en möjlighet att visa på en säker skattehantering och transparens av verksamheten som bedrivs genom försäljning via plattformar.

Är förändringarna motiverade?

– Direktivet DAC 7 är ett led i det utökade informationsutbytet mellan EU-länderna. Enligt EU visar erfarenheten att det automatiska informationsutbytet är effektivt. Vissa plattformsföretag menar att det kan innebära en konkurrensnackdel om plattformen används för försäljning jämfört med en plattform som endast tillhandahåller reklam och annonser.

– Men den svenska regeringen anser att målet med DAC 7 är ett effektivt administrativt samarbete mellan stater och konkurrensneutralitet mellan verksamheter, oavsett om förmedling sker via en plattform eller om försäljning sker på mer traditionella sätt.

Finns det fallgropar som man ska se upp med?

– Ja, det kan det finnas. Reglerna är komplext skrivna och bedömningen beror på hur affärsmodellen är uppbyggd. ”Försäljning via plattformar av varor och tjänster” är ett vitt begrepp och en förmedlande affärsverksamhet kan omfattas även om den inte utgörs av en klassisk plattform.

Finns det något annat som är viktigt att påpeka i sammanhanget?

– Det är viktigt att tänka på att även om det är svenska rapporteringspliktiga plattformsoperatörer som i huvudsak kommer att behöva registrera sig hos Skatteverket, så måste undantagna plattformsoperatörer ansöka hos Skatteverket om att få bli undantagna. De ska då visa varför affärsmodellen är sådan att de omfattas av undantaget och detta kommer att behöva påvisas varje år.