Fördubblat antal anmälningar om misstänkt penningtvätt

Revisorer och redovisningskonsulter är två av de yrkeskategorier som omfattas av lagkravet att anmäla misstanke om penningtvätt till Finanspolisen. Men trots att penningtvätten beräknas ligga på cirka 150 miljarder kronor om året i Sverige har antalet anmälningar från revisorer och redovisningskonsulter varit extremt lågt. För fem år sedan, år 2020, anmälde Sveriges revisorer endast åtta fall av misstanke om penningtvätt, medan redovisningskonsulterna mäktade med sex anmälningar. Sedan dess har en försiktig ökning skett, en ökning som nu tycks ha fått mer kraft. Under 2024 mer än fördubblade revisorerna och redovisningskonsulterna antalet anmälningar. Revisorerna stod för 84 misstankerapporter under 2024, jämfört med 32 året innan. Redovisningskonsulterna stod för 140 misstankerapporter, jämfört med 67 året innan.

“Avdramatiserar rapporteringen”

Jessika Valmin, chefsjurist FAR.

Balans har intervjuat FAR:s chefsjurist Jessika Valmin om misstankerapporterna från revisorer och redovisningskonsulter.

Vilken betydelse har det att revisorer och redovisningskonsulter anmäler oftare?

– Jag tror att det är viktigt att revisorer, redovisnings- och lönekonsulter ser att deras branschkollegor rapporterar sina misstankar om penningtvätt till Finanspolisen i så pass stor utsträckning. Det avdramatiserar själva rapporteringen och ökar förståelsen för att det handlar om en rapportering av misstankar och inte om en polisanmälan. Hur Finanspolisen och åklagare eventuellt går vidare med en inkommen rapport är ett beslut som ligger hos de instanserna, och inte något som verksamhetsutövaren behöver tänka på. Den som rapporterar ska dock komma ihåg att det råder meddelandeförbud, det vill säga ett förbud att meddela sin kund eller någon utomstående om att rapportering har skett eller att denne utreder en misstanke om penningtvätt.

Vad tror du att ökningen kan bero på?

– Det beror sannolikt på en kombination av flera faktorer. Jag tror att revisorer, redovisnings- och lönekonsulter över åren har fått bättre kännedom om lagkraven och därmed om att man är skyldig att rapportera när man har skäl att misstänka penningtvätt, det vill säga att det inte krävs en utredning som visar att det föreligger penningtvätt innan rapportering sker. Det handlar om en misstanke rapportering och graden av misstanke är lågt ställd. Därtill lyfter FAR denna fråga ofta i flera olika forum, vilket bidrar till en ökad kännedom om lagen och vad det innebär.

Varför tror du att nivån på anmälningar under många år varit så låg?

– Såvitt jag vet finns det inget entydigt svar på den frågan, men jag tror att det dels kan bero på att kunskapen om penningtvättslagen tidigare var lägre, dels att det ofta kan vara svårt att förstå och tolka de omständigheter som man ser. De som ägnar sig åt penningtvätt gör sannolikt allt de kan för att dölja detta och har bra svar redo vid frågor. Om man inte är tillräckligt påläst så kan det vara svårt att förstå att de omständigheter man ser ger anledning att misstänka att det förekommer penningtvätt och att rapportering behöver ske.

 

Anmälningar till Finanspolisen:

Totalt tog Finanspolisen Finanspolisen emot 61 340 misstankerapporter under 2024, vilket är en ökning med drygt 9 procent jämfört med året innan. Liksom tidigare år svarar segmentet bank och finansieringsrörelse för den största delen av rapporteringen, drygt 7 av 10 rapporter kommer från bank och finansieringsrörelse.

 

Läs också:

• Revisorer varnas för bristande åtgärder mot penningtvätt
• ”Träffa kunden fysiskt för att minska risken för penningtvätt”
• Ekobrottsmyndigheten: 3 varningsflaggor för penningtvätt