Vid årsskiftet ändrades årsredovisningslagen med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning. EU har också antagit ett förslag till direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, vilket väntas träda i kraft under räkenskapsåret 2023.

Förslaget innebär en uppdatering och förändring av de befintliga rapporteringskraven.

– Skiftet från finansiell rapportering till extern rapportering och trycket på hållbarhet blir en omställning för hela samhället. Det är en stor och komplex förändring som påverkar revisorsyrket från grunden, både revisorns roll och uppgifter utökas, säger Charlotte Söderlund, ledamot i FAR:s Specialistgrupp Hållbarhet.

Charlotte Söderlund. Foto: Saerun Norén

Förändringen upptar mycket tid för hållbarhetsgruppen, som under året kommer att arbeta för att påverka utvecklingen i rätt riktning både vad gäller rapporteringsstandarden och den efterföljande granskningen.

Kunderna behöver se till att de har en organisation och struktur för att ta fram information kring hållbarhetsrapporten. För att revisorn ska kunna uttala sig om hållbarhetsrapporten enligt de nya kraven behöver hen i sin tur säkerställa att kunden har rutiner för att ta fram kvalitetssäkrad information.

För revisorerna gäller det därför att hugga tag i frågan, att förlita sig på hållbarhetsexperter kommer inte att räcka. Det understryker Torbjörn Westman, ordförande i FAR:s Specialistgrupp Hållbarhet och till vardags ansvarig för granskningstjänster på KPMG.

Torbjörn Westman. Foto: Christian Gustavsson

– Man ska fråga sig: Hur berörs jag som revisor? Som revisor kommer man att få börja verifiera nya områden. Och det handlar inte enbart om bolagens lagkrav, utan även om andra frivilliga rapporteringar som är kopplade till de lagstadgade. Revisorer behöver naturligtvis inte bli hållbarhetsspecialister, men man ska ha en utökad kunskapsbas och förståelse för hållbarhet, säger han och fortsätter:

– Bolagen kommer att försöka följa lagstiftningen och göra allt för att möta aktieägarna med olika skrivelser i årsredovisningen. Revisorn förväntas sätta sin signatur på detta. Man måste lära sig granska den här typen av information, annars riskerar yrkeskåren att inte möta framtida förväntningar och krav.

Redan i dag träffas många bolag av kravet på lagstadgad hållbarhetrapport, men utan granskningskrav.

Praktisk erfarenhet och utbildning lär krävas för att revisorn ska kunna anpassa sig till de allt fler bolag som berörs av ett framtida granskningskrav, precis som att yrkesgruppen i dag tillskansar sig olika typer av branschkunskap, säger Charlotte Söderlund, som också är auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på EY.

– Man måste börja i dagens lagkrav. Hur väl förstår jag vad som rapporteras? Det finns många hållbarhetsraporter som håller en relativt låg nivå. Som revisor måste man bilda sig en egen uppfattning. Sedan behövs det att någon på byrån ansvarar för hållbarhetsfrågorna. Men ju mer kunskap revisorn själv sitter på, desto bättre kan revisorn stötta bolagen, säger hon.

 

Läs mer om ämnet:

• 
• 
• 
•