Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2021.04.16 | Uppdaterad: 2021.10.19
Hur ska organisationer arbeta med att implementera eller förbättra system för visselblåsning? Det har Emilia Milojkovic och Balsa Medojevic undersökt i sin masteruppsats. Nu belönas de med Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats.
text:
Sofia Hadjipetri Glantz
För slutsatserna i sin masteruppsats tilldelades Emilia Milojkovic och Balsa Medojevic under torsdagen Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne för bästa uppsats framlagd under 2020.
– Vi är båda otroligt stolta och glada över denna fina utmärkelse. Det känns ärofyllt att få allt vårt hårda arbete belönat på detta sätt– ett fint avslut på vår akademiska karriär, säger de tidigare studenterna från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
I uppsatsen undersöks hur organisationer ska kunna ta ett enhetligt grepp om infrastrukturen för visselblåsarsystem och på så sätt implementera och förbättra möjligheterna till intern visselblåsning.
– Visselblåsarsystem blev ett högaktuellt ämne i och med det nya EU-direktiv som röstades igenom under förra året och som ställer krav på upprättandet av interna visselblåsarsystem bland organisationer, säger Emilia Milojkovic.
– Som så ofta med direktiv så saknades vidare vägledning och riktlinjer vilket kan leda till visselblåsarsystem som bara finns där för sakens skull och är helt kontraproduktivt mot direktivets egentliga syfte. Vi såg därför ett tydligt behov av ytterligare riktlinjer kring vad ett visselblåsarsystem bör innehålla för en lyckad implementering sett från den anställdas perspektiv, fortsätter hon.
Framgångsfaktorer för ett internt visselblåsarsystem är medvetenhet och utbildning, systemutformning och process, systemhantering, skydd av identitet, påföljder, samt feedback och uppföljning, kommer författarna fram till, något som även juryn tar fasta på i sin prismotivering.
– Trots att majoriteten av visselblåsarrapporter aldrig når en extern mottagare så blev vi överraskade över att de flesta intervjupersoner tolkade visselblåsning som något man endast gör externt, exempelvis till media. Det är därför viktigt för organisationer att jobba med olika tillvägagångssätt för att utbilda anställda och öka medvetenheten kring syftet med interna visselblåsarsystem, svarar Balsa Medojevic.
På torsdagen fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss kring genomförandet av EU:s direktiv. Detta är alltså ett högst aktuellt ämne och en lag som arbetsgivare kommer att behöva förhålla sig till med start 17 december 2021.
– Det viktiga i dagsläget är att företagen blir medvetna om implikationerna och att man så tidigt som möjligt påbörjar arbetet med att anpassa ett system som passar strukturen och behoven i bolaget. Implementeringen av ett visselblåsarsystem ska inte vara en sista-minuten-lösning, säger Emilia Milojkovic.
Idag är de forna studenterna kollegor på Volvo Cars i Göteborg. Emilia Milojkovic jobbar med marknadsföring och kommunikation medan Balsa Medojevic arbetar med implementering av digitala produkter.
Svenska Revisionsakademins prismotivering lyder bland annat:
De huvudsakliga framgångsfaktorerna som nämns för ett internt visselblåsarsystem är – medvetenhet och utbildning, systemhantering, systemutformning och process, skydd av identitet, påföljder samt feedback & uppföljning. Författarna lyckas omvandla dessa faktorer till intressanta och praktiskt råd för en framgångsrik hantering av intern visselblåsning. Uppsatsen ger en systematisk, konkret och användbar bild av grunderna i vad som krävs för att i praktiken lyckas med att strukturerat utforma och hantera system för intern visselblåsning. Författarna är därför värdiga vinnare av Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne för bästa uppsats 2020.
Läs masteruppsatsen i sin helhet här: