Revisorer som har lämnat yrket är ­attraktiva på arbetsmarknaden. Så även i revisions- och rådgivningsbranschen. Flera personer med god inblick i branschens problematik ­beskriver de avhoppade revisorerna som en del av lösningen, för att få bukt med revisorsbristen. 

Men det är inte många som väljer att komma tillbaka till sitt gamla yrke när de en gång lämnat. Förra året var det bara åtta personer som beviljades auktorisation på nytt, visar Revisors­inspektionens statistik. 

– Eventuellt kan pandemin ha ­påverkat. Det kan vara så att ­personer inte vågat byta jobb i samma utsträckning när omvärlden har varit så påverkad. Om man till exempel har en fast anställning som ekonomichef så är det inte säkert att det känns bra att återvända till en revisionsbyrå när ­arbetsmarknaden upplevs som osäker, säger David Gripenhjärta, avdelningsdirektör på Revisorsinspektionen. 

Året innan var siffran högre, 24 ­personer fick sin på nytt under 2020. Den siffran kan ha varit en följd av de nya reglerna som trädde i kraft 2019. Då togs det så kallade timkravet bort. ­Tidigare var den som ville komma tillbaka tvungen att visa att hen hade arbetat med ­revisionsverksamhet minst 1 500 ­timmar på fem år. 

– Troligen var det lite av en ­ketchupeffekt. Det var flera som hängde på låset och ansökte ganska snabbt om att bli auktoriserade igen. 

David Gripenhjärta och­ Revisors­­inspektionen följer utvecklingen med stort intresse. I myndighetens ­uppdrag ligger bland annat att tillgodose ­samhällets ­efterfrågan på kvalificerade revisorer. 

– Vår inställning är att vi ska ha regler som inte försvårar i onödan, vare sig när det gäller nyrekrytering till revisorsyrket eller för den som vill komma tillbaka.

Mer om ämnet: