EU:s kraftfulla agerande i samband med pandemin 2020 har resulterat i stödprogram på en nivå som aldrig tidigare skådats i den Europeiska unionens drygt 70-åriga historia. Det har också lett till att arbetet med att revidera unionens räkenskaper blivit ännu mer komplext. I sin senaste revisionsberättelse gjorde EU:s revisor inte mindre än tre olika uttalanden. För räkenskaperna blev det ett rent uttalande, men för utgifterna blev det dels ett orent uttalande, dels ett med reservation.

– Det är komplexet att revidera EU, vi har olika förvaltningsmodeller för olika utgiftsområden och de olika politikområdena spänner över allt från naturresurser till politiken för sammanhållning eller politiken för relationerna med grannländer och omvärlden, säger Tony Murphy, ordförande för Europeiska revisionsrätten.

Alarmerande nyhet

Balans träffar honom på EU-parlamentet i Strasbourg där han nyligen presenterade revisionsrättens årsrapport 2022 för parlamentarikerna. En alarmerande nyhet i rapporten är att felprocenten för EU:s utgifter ökat från 3 till 4,2 procent. Det är den största ökningen på flera år och långt över gränsen för väsentlighet på 2 procent.

– En stor andel av ökningen beror på att felen inom utgifter för politiken för samordning har ökat från 3,6 till 6,4 procent, säger Tony Murphy.

Det rör sig alltså om en ökning på nästan 80 procent mellan 2021 och 2022, vilket drivit upp den konsoliderade felprocenten till 4,2 procent. Tony Murphy pekar på tre skäl till att felen ökat:

För det första att vi befinner oss i slutet av en programperiod. Då brukar felprocenten typiskt sett gå upp eftersom myndigheterna är pressade att absorbera pengarna innan de återkallas.

För det andra var detta det första året då utbetalningar gjordes helt och hållet under covid-förutsättningar (räkenskaperna 2022 täcker utbetalningar som gjordes mellan juli 2020 och juni 2021).

– Under den perioden kunde kontrollanterna inte göra så många platsbesök och de jobbade hemifrån som alla andra, jag tror att det kan vara en bidragande faktor, säger Tony Murphy.

För det tredje står ett särskilt covidstöd (the Coronavirus Response Investment Initiative, CRII) för 3 av de 6,4 procenten fel inom utgiftsområdet för samordning. Här verkar det vara tydligt att det handlar om tidspress då medlemsstaterna kunde få 100-procenting finansiering om de ansökte inom den givna perioden.

– Här har vi skälen till att felprocenten har gått upp. Och då pratar vi bara om den traditionella budgeten med den fleråriga budgetramen, säger Tony Murphy.

Covidkrisen ökade utgiftsposterna

Utöver den traditionella EU-budgeten som redan uppgick till 196 miljarder euro 2022 har en stor utgiftspost tillkommit i form av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) som beslutades under covidkrisen. Inklusive utgifter för RRF uppgick EU:s budget 2022 till 243,3 miljarder euro. RRF-stödet finansieras genom upplåning och betalas ut till medlemsstaterna i from av bidrag och lån.

– RRF är en helt annan typ av leveransmekanism, här gör vi än så länge inte systematiska kontroller av utgifter mot uppkomna kostnader utan granskar huruvida förutbestämda delmål och mål har uppfyllts i medlemsstaterna, i enlighet med deras planer, vilka är villkoret för utbetalningar, säger Tony Murphy.

Uttalande med reservation

I praktiken granska revisorerna EU-kommissionens bedömning av medlemsstaternas måluppfyllnad. 2022 hittade de ett 15-tal delmål där de till skillnad från EU-kommissionen ansåg att målen inte uppfyllts på ett tillfredsställande vis. För RRF-utgifterna blev det därför ett uttalande med reservation i årsrapporten.

– Ett annat stort problem med RRF är det var ett covidkrisstöd, men fortfarande har vi fem medlemsstater som inte har tagit ut några som helst pengar från det här stödet och fyra som bara har fått förhandsfinansiering, säger Tony Murphy och påtalar ironin med ett krisstöd som flera år efter krisen fortfarande inte är använt.

Enkelt uttryckt har EU-länderna tillgång till mer bidrag och stöd än de har tid att ansöka om. EU-revisorerna talar om det i termer av absorptionsförmåga.

– Normalt sett när medlemsländer har tillgång till pengar så försöker de använda dem, men nu bevittnar vi olika fonder konkurrerar med varandra, säger Tony Murphy.

Rekordnivåer uppnådda

I slutet av 2022 nådde EU:s utestående åtaganden en rekordnivå på 453 miljarder euro. Samtidigt ökade EU:s skuld under 2022 till över 340 miljarder euro, en siffra som kommer att växa betydligt när medlemsstaterna lyckats absorbera det lånefinansierade covidstödet.

– Vi måste ta oss en ordentlig funderare på var pengarna för att betala tillbaka de här skulderna ska komma ifrån. Det är lätt att låna men någon kommer vara ansvarig för återbetalningen, det blir ett problem som EU kommer behöva hantera i framtiden, säger Tony Murphy.

Ett av coronastöden heter NextGenerationEU, vilket har fått en särskild betydelse bland EU:s revisorer.

– Vi anser att NextGenerationEU var ett välfunnet namn eftersom det är nästa generation som kommer att behöva betala, säger Tony Murphy.

 

Fakta

• 2022 uppgick EU:s samlade utgifter till 196 miljarder euro, vilket motsvarar 2,5 procent av medlemsstaternas totala utgifter och 1,3 procent av deras BNI.
• Inklusive covidstödet uppgick EU:s samlade utgifter 2022 till 243,3 miljarder euro, enligt revisionsrättens uppskattning motsvarar det runt 540 euro per invånare i EU.
• Europeiska revisionsrätten årsrapport består dels av den finansiella revisionen, dels av en granskning av regelefterlevnaden. Därutöver utförs effektivitetsrevision i form av särskilda rapporter.
• Revisionen utförs enligt den internationella revisionsstandarden för offentlig sektor, ISSAI.
• 2022 spenderade EU:s revisorer sammanlagt 2984 dagar på platsbesök i medlemsländerna och EU:s institutioner.