Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Karriär

2021.10.29

Etik är branschens ryggrad

Omvärldens förväntningar på revisorn är stora och de synpunkter som finns på branschen handlar ofta i grunden om etik. Det menar Anders Bäckström, ordförande i FAR:s Strategigrupp Etik.

text:

Rakel Lennartsson

foto:

Saerun Norén

Som ordförande i FAR:s Strategigrupp Etik vill Anders Bäckström ta etikfrågorna ett steg längre. Regelefterlevnad är en självklarhet, men när vi kommunicerar med omvärlden kan vi inte referera till regler, menar han. Tvärtom måste revisionens syfte vara i fokus och branschens jobb är att fråga sig om det man gör är relevant utifrån uppdragets syfte – och omvärldens förväntningar.

Till vardags arbetar Anders Bäckström på KPMG där han också är partner. Han har varit auktoriserad revisor i 26 år och främst arbetat i den finansiella sektorn, som nu påverkas starkt av krav på hållbara investeringar. Rätt hanterad kan revision faktiskt betraktas som en hållbarhetstjänst. Det är en av många spännande synpunkter som Anders Bäckström framför när han intervjuas av Balans.

Vad är din relation till yrkesetiken? Ett nödvändigt ont, eller det som gör yrket intressant?

– Det har nog förändrats över tid. I början av karriären är man mer fokuserad på att skaffa sig erfarenhet, kundrelationen och sakfrågorna är i fokus. Med stigande erfarenhet inser man att yrkesetiken verkligen är en förutsättning för uppdragets relevans. Det här är kanske inte frågor som revisorer tänker på dagligen, men om man tar ett steg tillbaka och funderar inser man att etiken är superviktig. Om vi inte landar rätt när det gäller etikfrågorna riskerar revisionens relevans att ifrågasättas. Mycket av det som politikerna tycker är problemet med revision har i grunden med integritet och etik att göra.

Oberoende ”in fact” räcker inte längre för revisorn.

Hur är det att vara ordförande för FAR:s etikgrupp?

– Eftersom jag anser att etikfrågorna är avgörande tycker jag att det är en viktig roll. Jag skulle vilja att vi blir lite mer framåtlutade, att vi inte nöjer oss med att översätta IESBA:s etikkod och skriva etik-vägledningar, utan att vi funderar kring hur vi kan hjälpa våra medlemmar att möta de förväntningar som finns på oss som yrkeskår. De externa förväntningarna är så mycket större i dag. Därför tror jag att vi som bransch måste tänka om. Det går inte att tänka att vi ska lösa förväntningsgapet genom att försöka förklara vårt uppdrag för allmänheten, och peka på att ISA säger si eller så. Det bygger ingen relevans. Vi måste bejaka förväntningsgapet, fylla det och ta den plats som omvärlden förväntar sig.

Nu är det stort fokus på penningtvätt, vilken roll har revisorerna?

– Revisionsberättelsen legitimerar företag, vilket betyder att revisorn indirekt och omedvetet kan uppfattas som en facilitator av kriminell verksamhet. Sedan har revisorer en skyldighet, enligt penning­tvättslagen, att rapportera misstänkta transaktioner. Ett tiotal rapporter om misstänkt penningtvätt på ett år, duger inte. Däremot har det visat sig att de rapporter som revisorer lämnat in till Finanspolisen berör väldigt höga belopp, vilket visar att revisorn kan göra stor skillnad.

Det är väl samtidigt så att revisorer, liksom advokater, ogärna vill ta på sig den polisiära rollen?

– Det stämmer att våra yrkeskårer traditionellt inte har velat ta den rollen. Men tidigare har det inte handlat om frågor som varit så här genomgripande i samhället. Penningtvätten är ett så stort samhällsproblem. Människor dör som en konsekvens av brottsligheten som möjliggörs av penningtvätt, och Sverige sticker ut med skjutningarna som blivit ett stort samhällsproblem. Politikerna tar det här på stort allvar och deras sätt att hantera frågorna är att utveckla regelverken, både internationellt i EU och i Sverige.

En konsekvens är att Revisorsinspektionen (RI) har kommit med särskilda föreskrifter, vad tycker FAR om dem?

– Från FAR:s håll är vi positiva, vi har en del synpunkter på detaljer i förslaget och där finns några saker som kan tydliggöras, men vi stödjer att RI går fram med särskilda föreskrifter. Vi sitter i samma båt. Eftersom omvärlden förväntar sig mer från revisorerna som inte rapporterar till Finanspolisen så ifrågasätts RI som får kritik för sin tillsyn. Samtidigt har RI begränsade resurser så jag har stor förståelse för deras prioriteringar. Men om inte myndigheterna skärper tillsynen över att penningtvättslagen faktiskt efterlevs kommer politikerna att tvinga fram tuffare lagstiftning. Om vi som yrkeskår och bransch inte visar handlingskraft här, kommer RI att få mer resurser och vi kommer att få lika tuff tillsyn som bankerna. Vi har i praktiken redan ett lika tufft regelverk.

Etik och integritet är två ord som hänger tätt samman för Anders Bäckström.

Hur står sig det svenska arbetet mot penningtvätt i en internationell jämförelse?

– Vid norska Finanstilsynet, som är tillsynsmyndighet för både finanssektorn och revisorerna, finns särskilda resurser för fokuserad penningtvättstillsyn för både finanssektorn och revisorerna. Där har också några av de stora revisionsbyråerna blivit bötfällda. Även i Danmark är tillsynen tuffare. I Sverige finns ingen separat penningtvättstillsyn, utan penningtvättsfrågorna ingår som en del i den allmänna kvalitetskontrollen eller vid en anmälan till Revisorsinspektionen. I förslaget till förändrad lagstiftning konstateras att den svenska modellen inte är det mest effektiva sättet att hantera frågan. Därför skärps nu kraven på ett antal svenska myndigheter som har tillsynsansvar i penningtvättsfrågan. När det gäller EU-nivån är problemet att tillämpningen av reglerna varierar mellan olika länder och ambitionen är att göra det mer enhetligt.

Du har drygt 30 år i yrket varav 26 som auktoriserad revisor, hur har etikfrågorna utvecklats under den tiden?

– De utvecklas hela tiden och inte minst med den tekniska utvecklingen.

Nu diskuterar vi exempelvis behovet av en vägledning om hur FAR:s medlemmar bör, eller inte bör, agera i sociala medier, eftersom vi ser att det förekommer övertramp ibland när det gäller hur man associerar sig med sina kunder. Övertramp som kommer att leda till tillsynsärenden hos Revisorsinspektionen – det är bara en tidsfråga.

– När jag började i yrket, i september 1990 var vi tre personer som delade på en släpbar Macintosh. Det fanns inte mejl eller mobiler. Digitaliseringen har förändrat otroligt mycket på bara några få år och med AI (artificiell intelligens) och maskininlärning kommer nya etiska utmaningar, kopplat till att man baserar slutsatser i revisionen på resultat som tagits fram automatiskt av verktyg. Där kan finnas behov av ny vägledning och både RI och IESBA arbetar med det. Samtidigt har det blivit ett tuffare klimat för revisorerna, med hårdare regler och kännbara sanktioner om man bryter mot dem.

Vad kan vara ett typiskt etiskt dilemma för en revisor?

– Det är lite svårt att svara på frågan, för arbetet innebär att man löser etiska dilemman, det är bland annat det vi har de yrkesetiska reglerna till. Vi utvärderar vårt oberoende och vidtar åtgärder för att säkra det. Exempelvis säljer vi eventuella aktier i ett bolag innan vi tar på oss ett uppdrag för bolaget. Som revisor har man olika roller. När man träffar företagets ledning måste man kommunicera alla synpunkter man kan ha. Men när man avger en ren revisionsberättelse och får frågor på bolagsstämman måste man stå för den. I grunden handlar det om att ha integritet.

Ett tiotal rapporter om misstänkt penningtvätt om året duger inte menar Anders Bäckström.

Vad innebär den professionella integriteten i praktiken?

– När man är revisor följer att man inte kan bli kompis med sina kunder. Man jobbar ibland väldigt tätt med kunderna och lär känna dem, men måste hålla det på ett professionellt plan. Det här accentuerades efter finanskrisen för snart 15 år sedan. Jag träffade på en representant för ett ratinginstitut på ett seminarium som inte ens kunde ta emot kaffe. Oberoende ”in fact” räcker inte längre utan det krävs oberoende ”in appearance”, vi måste klara kvällstidningstestet. Med sociala medier finns heller inga slutna rum längre, man kan alltid riskera att bli filmad och ”publicerad”, så man måste alltid vara oantastlig i sitt uppträdande.

På vilket sätt påverkar hållbarhetsdiskussionen etikfrågorna?

– Om vi kan hantera revisionen på ett bra sätt blir den ett kitt i samhällsekonomin och kapitalmarknaden, som bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Jag skulle vilja säga att revision är en hållbarhetstjänst. Men då måste vi vara relevanta. Perspektivet att revisonen ska vara i ”det allmännas intresse” (public interest) har stärkts över tid. Revisonen är ett uppdrag som vi har fått av samhället. Det kan jämföras med privata skolor eller privata vårdinrättningar. Om uppdragen missköts kommer regleringen att tillta och det kan sluta med att vi blir statstjänstemän. Det är inget fel i att vara statstjänsteman men jag tror inte det skulle vara bra för någon om revisorn blir statstjänsteman.

Hur kan branschen arbeta med etik för att slippa mer lagstiftning, eller rentav ett förstatligande?

– Det är viktigt att inte se etiken som en complianceaktivitet. Vi måste ta ett steg tillbaka och se det större perspektivet och vi måste ha ett utifrån och in-perspektiv. Det handlar om vad som är syftet med vår verksamhet och hur vi uppfyller det.

Missa inget!

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.