I dag 17 december träder den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen gäller för både privat och offentlig sektor och innebär ett förstärkt skydd för personer som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats.

Skillnaden från tidigare skydd är att arbetsgivare med minst 50 anställda med nya lagen får krav på sig att inrätta en visselblåsarkanal som underlättar för arbetstagare att slå larm anonymt.

Elin Siljendal. Foto: KPMG

Elin Siljendal, rådgivare inom riskhantering på KPMG, har tillsammans med åtta kollegor jobbat intensivt med frågorna och utvecklingen av system. Hon har i en tidigare intervju med Balans berättat hur branschen har behövt jobba från två håll, dels med att hjälpa kunderna, dels påverkas många byråer själva av den nya lagen.

– Banker var både tidiga och långsamma med detta. Vi har gått in och hjälpt dem se över att de kanaler de har räcker och fungerar i verksamheten. För myndigheter och kommuner har det varit en lång startsträcka. De allra minsta bolagen har fortfarande tid på sig införa rapporteringskanalerna, så många har nog lagt det på hyllan, berättar hon nu.

Motverkar skadlig företagskultur

Nya visselblåsarlagen syftar till att hindra ohälsosam företagskultur, vilket kan vara allt från trakasserier till . Det finns exempelvis undersökningar som visar att 43 procent av all korruption upptäcks genom tips och hälften av de tipsen kommer från bolagets anställda.

Organisationer med färre än 249 anställda har till 2023 på sig att få rapporteringskanalerna på plats. För offentlig verksamhet och privata organisationer med 250 eller fler anställda gäller datumet 17 juli 2022. Här har revisions- och rådgivningsbranschen all anledning att vara proaktiv.

– Företag och offentlig förvaltning har förtroende för att vi håller oss uppsjungna och flaggar om de behöver agera på något. Det är ofta uppskattat från kundernas håll när vi som rådgivare kontaktar dem och berättar att detta är på gång. Många är fortfarande omedvetna om lagen, säger Elin Siljendal.

Tillsynsmyndighet utsedd

Arbetsmiljöverket har blivit utsedd till tillsynsmyndighet och ansvarar därmed för att arbetsgivare efterlever kraven i den nya lagen i inrättandet av interna visselblåsarfunktioner.

– Företagen kan bli skyldiga att betala vite om de rätta kanalerna inte finns på plats, påpekar Elin Siljendal.

Enligt den nya lagen ska visselblåsaren kunna gå via en intern eller en extern kanal – och slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte.

Intern och extern kanal

En intern kanal kan exempelvis vara behöriga anställda inom företaget eller anlitade konsulter. Via en extern kanal ska en arbetstagare kunna slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen, Arbetsmiljöverket är en av dem.

Även revisorer omfattas av visselblåsarlagen, både i förhållande till sin arbetsgivare och till sina kunder. Regeringen betonar att lagen är generell och när lagens objektiva kriterier uppfylls så skyddas man av lagen, även som revisor.

 

Läs mer om ämnet:

• 
• 
•