Digitaliseringen av redovisningskonsultens arbete står inför en rad utmaningar. Ett problem som identifieras är ålder. Framförallt är det utmanande att få den äldre generationens kunder och redovisningskonsulter att anpassas utefter det digitala arbetssättet då målgruppen tenderar att föredra traditionell manuell metod.

En ytterligare utmaning är att anpassa styrningen för att säkerställa att anställda inom företag arbetar digitalt i en gemensam riktning. I linje med styrning behöver lagstiftning och regelverk anpassas till digitaliseringen för att inte bromsa det digitala arbetssättet. Ett exempel på utmaning är arkiveringsreglerna som framgår av bokföringslagen och upplevs otidsenliga. Anpassningar krävs vidare för att reglera den digitala arbetskraften.

Slutligen kan digitaliseringen bidra till minskad reflektion i form av reducerad förståelse om redovisningskonsulten enbart förlitar sig på digitala verktyg.

Redovisningskonsulten måste trots utmaningar nyttja ett digitalt arbetssätt. Digitala tekniker som Molnet, Big Data, AI och RPA reducerar manuella tidskrävande arbetsuppgifter och skiftar arbetet närmre realtid. Detta innebär ökat utrymme för värdeskapande arbetsuppgifter där rådgivning och analys utgör exempel. Redovisningskonsulten kan därmed arbeta närmre kunden vilket ökar tilliten, ett förtroende som aldrig skulle kunna ersättas av robotiserad arbetskraft.

I takt med att redovisningskonsulten blir effektivare genereras mervärde åt kunder vilket ökar båda parters lönsamhet. Mer avancerade tjänster ger incitament till att kunder kan tänkas betala mer.

Ytterligare en möjlighet med det digitala arbetssättet är att mängden papper reduceras samt dess hantering i form av transport minskar vilket bidrar till hållbarhet. Utöver att det digitala arbetssättet effektiviserar arbetsuppgifter skapas även nya arbetsuppgifter. Det handlar bland annat om en ny typ av controllerroll med syfte att kontrollera digital teknik.

Samhället sätter press på redovisningskonsulten som påverkas till att skifta till digital metod i allt högre utsträckning. Detta innebär möjligheter snarare än utmaningar för yrkesverksamma.

För att anamma denna utveckling behöver även utbildande institutioner lära ut digitala verktyg inom redovisningsområdet. Anpassningar kommer därmed krävas i undervisningen för att säkerställa att den blivande redovisningskonsulten behärskar det digitala arbetssättet och lär sig vad som kan avlastas digitalt och inte.

Avslutningsvis saknas grund att oroa sig över yrkets legitimitet. Möjligheterna med digitaliseringen förväntas skapa mervärde snarare än att ersätta redovisningskonsultens arbete.