De viktigaste förändringarna i nya 3:12-reglerna

Den viktigaste förändringen är att beräkningsmodellen för det lågbeskattade gränsbeloppet görs om i grunden. I stället för dagens två beräkningsmetoder (huvudregeln och förenklingsregeln) införs en gemensam modell där tre parametrar ska beaktas: ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme och aktiernas anskaffningskostnad. Samtidigt slopas både kapitalandelskravet och löneuttagskravet. 

Utredningens uppdrag har varit att förenkla reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag samt att skapa goda villkor för små och växande företag. En viktig del i uppdraget har varit att skapa enkla, enhetliga och överskådliga regler, eftersom det bidrar till att skattesystemet uppfattas som rättvist och rimligt.

En förenkling är att kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att alla delägare får beräkna ett lönebaserat utrymme enligt samma regler, oavsett hur stor ägarandel man har. En annan viktig förändring är att kravet på eget löneuttag slopas. Tidigare behövde alla delägare räkna ut om de tagit ut tillräcklig lön under året för att få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Om man tog ut för låg lön fick man inget utrymme alls. Reglerna har inneburit en omfattande administration och en risk att hamna fel. Den problematiken försvinner nu helt, vilket gör reglerna både enklare och mer förutsägbara.

Ja, den nya beräkningsmodellen har gjort reglerna mer komplexa. Alla delägare, oavsett ägarandel i bolaget, får ett lönebaserat utrymme som är 322 400 kronor (fyra inkomstbasbelopp) lägre än enligt dagens regler. Det innebär att gränsbeloppen per aktie kan skilja sig åt mellan delägare, vilket kan försvåra beslut om utdelning.  

Om delägarna har olika gränsbelopp kan den med lägre ägarandel tvingas tjänstebeskattas för en del av utdelningen, medan andra kapitalbeskattas. Tidigare har delägare i samma bolag haft samma gränsbelopp per aktie om de förvärvat aktierna samtidigt och uppfyllt löneuttagskravet, men det förändras nu. Det kan skapa svårigheter att enas om utdelningsnivåer. 

Delägare i bolag som inte är särskilt löneintensiva riskerar att få mycket låga eller inga lönebaserade utrymmen alls. Det kan leda till att minoritetsägare väljer att bolagisera sina aktieinnehav för att undvika tjänstebeskattning. Det innebär mer administration och kan göra ägarstrukturen mer komplicerad. 

Alla delägare i småmansföretag påverkas av förändringarna, men de som påverkas mest är personer med lägre ägarandelar, eftersom deras gränsbelopp sannolikt blir lägre än vad de har i dag. Samtidigt får de som tidigare tillämpat förenklingsregeln ett något högre lågbeskattat utrymme, eftersom grundbeloppet höjs. Den nuvarande förenklingsregeln ger ungefär 220 000 kronor i lågbeskattat utrymme, medan det nya grundbeloppet är 322 400 kronor.  

Förenklingsregeln integreras i huvudregeln genom det nya grundbeloppet, som motsvarar fyra inkomstbasbelopp. Därtill kommer ett lönebaserat utrymme och en beräkning baserad på aktiernas anskaffningskostnad. 

Grundbeloppet beräknas utifrån varje delägares ägarandel i bolaget multiplicerat med fyra inkomstbasbelopp. Äger du 100 procent av bolaget motsvarar det 322 400 kronor, äger du 50 procent blir beloppet 161 200 kronor, och så vidare. Det finns dock en begränsningsregel. Totalt grundbelopp för alla kvalificerade aktieinnehav en delägare har kan maximalt uppgå till 322 400 kronor. Om du har flera innehav måste beloppet proportioneras utifrån ägarandel i respektive bolag. Fördelningen sker automatiskt och du kan inte själv välja hur beloppet ska fördelas. Därför är det viktigt att analysera dina innehav och eventuellt strukturera om dem för att få en optimal skatteeffekt. 

För många delägare blir det lågbeskattade utrymmet mindre än tidigare, särskilt i bolag med flera delägare eller låga löneutbetalningar.  

Det slopade kravet innebär att det lönebaserade utrymmet förändras på ett sätt som framför allt missgynnar småföretagare och bolag med många delägare. Företag med få anställda får procentuellt sämre lönebaserat utrymme jämfört med bolag som har många anställda.  

Ju fler delägare bolaget har desto mer slår förändringen, eftersom varje delägare ska göra avdrag på 322 400 kronor. Ett bolag med tio delägare får tillsammans cirka 3,2 miljoner kronor mindre i lönebaserat utrymme jämfört med dagens regler. Effekten märks särskilt i bolag med spridda ägarkretsar eller med låga löneutbetalningar. Har bolaget flera hundra miljoner i kontanta bruttolöner spelar det mindre roll om det lönebaserade utrymmet för en delägare minskar från 7 miljoner till 6,68 miljoner. Den procentuella skillnaden blir liten. Men för en delägare i ett mindre bolag som i dag har 600 000 kronor i lönebaserat utrymme och i det nya systemet får 280 000 kronor blir effekten betydande.  

Det innebär att den nuvarande särskilda definitionen i inkomstskattelagen ersätts av den som används i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen. Förändringen öppnar upp nya möjligheter, eftersom röstandelen som huvudregel avgör om ett bolag ska ses som moderbolag. I dag krävs det att moderbolaget äger mer än 50 procent av kapitalet, men med den nya definitionen kan ett bolag klassas som moderbolag även om kapitalandelen är lägre, så länge det har bestämmande inflytande genom till exempel rösterna. 

Karenstiden sänks från fem till fyra kalenderår. Det innebär att en delägare som efter en försäljning har placerat vinsten i ett holdingbolag bara behöver vänta fyra år innan bolaget kan avvecklas och vinsten beskattas som kapital.  

Den sänkta karenstiden gäller även för delägare som påbörjade sin karens innan de nya reglerna träder i kraft. Det innebär till exempel att en delägare som har 2023 som första karensår kan avveckla sitt bolag med kapitalbeskattning redan under 2027, i stället för 2028 som de tidigare reglerna skulle medfört. För delägare som inledde sin karens 2022 finns det dock en övergångsbestämmelse som medför att de gamla reglerna om fem kalenderår kvarstår.   

De nya reglerna ska tillämpas för gränsbeloppsberäkningar från 1 januari 2026. Det är därför viktigt att redan nu analysera den egna eller kundernas skattemässiga situation och överväga eventuella omstruktureringar. Delägare som enligt de nya reglerna får ett mycket begränsat lönebaserat utrymme – eller inget alls – kan överväga att bolagisera sina aktieinnehav innan årsskiftet för att maximera sitt lågbeskattade gränsbelopp. Frågor som bör ställas är: Vilket gränsbelopp får jag med de nya reglerna? Behöver jag genomföra förändringar före årsskiftet för en mer gynnsam skattesituation? 

Utredningen föreslog att fåmansföretag varje år skulle lämna kontrolluppgifter till Skatteverket kring fysiska personers och dödsbons aktieinnehav i bolaget vid ingången av beskattningsåret och ägarförändringar under beskattningsåret. Detta då det fanns tankar på att grundbeloppet skulle kunna förtryckas i deklarationen. Regeringen valde dock att slopa förslaget, vilket innebär att bolagen inte får någon sådan skyldighet.