Snabblagstiftningen kring covid-19 och de nästan lika snabbt ökande direktiven från EU som ska implementeras leder ofta till oklara regler. I alltför många situationer. Detta är till del ofrånkomligt.

Låt mig ge några exempel på lagar som vi nu brottas med. Villkoren kring korttidsarbetet, omställningsstö­det och upplysningsskyldigheten till Skatteverket kring internationella transaktioner. Kring alla dessa nya regler, och fler, pågår nu ”dialogförfaranden”, offentliga, med berörda tillämpande myndigheter för att klara ut brister och förekomma där problem lätt kan förutses.

Det behöver knappast sägas att kvaliteten på lagar som hastas fram blir lägre, liksom på regler som ska passa in i 27 olika länder. Alla med sin kultur. Tillämpningen blir en ny utmaning för myndigheter, domstolar, jurister och rådgivare. Enkelt ska det också vara. Och till låga kostnader.

Därför måste i praktiken nu lagar utformas så att de i ett första skede, vid ansök­ningar, anmälningar med mera kan hanteras av dato­rer, genom AI. Artificiell intelligens är i dag modeordet på allas läppar och den framtida lösningen på allt.

FAR:s ”lätt mossiga” arbete med att regler även fram­över ska vara lätt tillämpbara och begripliga blir då allt viktigare. Eller? Vilket är alternativet? ”Lite orättvis behandling får man tåla!” ”Det går inte att få kryss i varje ruta!”

Jo! När det gäller juridik och skatter måste det vara ambitionen. Krysset i varje ruta är just definitionen på hög rättssäkerhet. Om inte råd kan tillämpas rätt, eller konsekvenser förutses, minskar rådens värde. Ekono­miskt sett för kunden. Och för tilliten till lagstiftare och samhälle.