På grund av den känsliga situationen låter ­Balans byråägarna vara ­anonyma. Den ena äger en medelstor redovisningsbyrå, är ansluten till FAR och har en bakgrund som revisor på några av landets större revisionsbyråer. I det material hen skickade till länsstyrelsen hade hen utgått ifrån FAR:s mallar för rutiner och riktlinjer kring penningtvätt.

– Vi hade använt oss av FAR:s mallar och dessutom anpassat dem efter vår verksamhet, men vi var inte ens i närheten av att få godkänt, säger byråägaren.

Byråägaren anser att läns­styrelsen kräver en fördjupning när den gäller den allmänna riskbe­dömningen som är helt orimlig.

– Vi kan inte beskriva varje tänkbar situation som skulle kunna uppstå. För att hålla dendetaljnivån som länsstyrelsen kräver skulle vi behöva ha anställda som jobbar heltid med regelverket kring penningtvätt, det är en omöjlighet, säger byråägaren.

Byråägaren vänder sig också mot hur länsstyrelsen bestämmer storlek på sanktionsavgiften.

– Länsstyrelsen dömer ut miljoner i sanktionsavgifter, men det framgår varken av lagtexten eller rådande praxis hur myndigheten kommer fram till storleken på sanktions­avgiften. Länsstyrelsens agerande blir godtyckligt och därmed rättsosäkert, säger byråägaren.

Den andra byrå­ägaren har en mindre verksamhet och är inte auktoriserad redovisningskonsult. Hen blev under ­tillsynsprocessen chockad över hur långtgående ­länsstyrelsens krav på doku­mentation var.

– Vi använde oss av mallar från FAR och Srf konsulterna, men det var först när jag satt i långa samtal med handläggaren på länsstyrelsen som jag började förstå vad som krävdes. Den detaljrikedom som länsstyrelsen ville ha överträffade min vildaste ­fantasi. Jag tror ingen byrå har en chans att få godkänt under ­nuvarande ­förhållanden, säger ägaren till den mindre byrån.

Maria Lantz, chefsjurist på FAR.

Balans talar också med Maria Lantz, chefsjurist på FAR, som noga följer utvecklingen på området penning­tvätt och tillsyn.

– Vi har stor förståelse och respekt för att tillsynen innebär en mycket påfrestande process för dem som blir granskade. Länsstyrelsen verkar vilja att verksamhetsutövare skriver hela uppsatser som svar och det kan jag ifrågasätta. FAR:s roll i detta är främst att ­försöka ge så mycket stöd som möjligt till våra medlemmar, säger Maria Lantz.

Med anledning av det stora antal tillsynsärenden som slutat med sanktionsavgift på senare tid gör FAR just nu en genomgång av sina mallar för rutiner och riktlinjer kring penning­tvätt. Målet är att ge medlemmarna en bättre och mer detaljerad guidning till hur de ska klara tillsynen.

– Länsstyrelsen förväntar sig en detaljnivå som vida överstiger det som våra medlemmar tror krävs. Då vill vi på FAR på ett tydligare sätt försöka visa för medlemmarna i vilka ­delar och på vilket sätt de behöver utveckla sina ­resonemang, säger Maria Lantz.

16 av de 22 verksamhetsutövare i branschen som mellan 2017 och 2022 fått sanktionsavgift har valt att överklaga. Hittills har ingen fått rätt mot länsstyrelsen.

Vilket stöd kan FAR ge medlemmar i en rättstvist?

– Vi kan inte företräda medlemmar under en rättegång, men vi kan stötta genom att komma med råd och läsa utkast till inlagor, säger Maria Lantz.

Byråägaren till den medelstora redovisningsbyrån är en av dem som har valt att överklaga länsstyrelsen beslut. Hen menar att länsstyrelsens agerande är ett ”systemfel” och att någon måste ta striden.

– Sanktionsavgiften är ­väldigt kännbar för oss, men vårt över­klagande handlar inte om pengarna utan om principen. Min övertygelse är att många kommer att reagera på detta systemfel och att läns­styrelsen kommer att behöva ändra sig ­framöver.

 

Läs mer om ämnet

• 
• 

 

Vad är penningtvätt?

Penningtvätt är åtgärder för att få brottsliga inkomster att se legitima ut, alltså åtgärder för att dölja att inkomsterna härrör från brott och för att ­kunna tillgodogöra sig dem.

130 miljarder ­årligen

Enligt rapporten ­Nationell ­riskbedömning av penning­tvätt och finansiering av terrorism i ­Sverige 2019 tvättas det 130 ­miljarder kronor i ­Sverige varje år. Den egentliga ­summan är säker­ligen betydligt större eftersom mörker­talet är stort.

Lagen om ­penningtvätt

I lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott finns bestämmelser med varianter för grovt brott och för ringa brott. Lag­stiftningen avser illegala inkomster från brott begångna i ­Sverige och i utlandet och omfattar inkomster från såväl narkotika­försäljning som be­rikande från skattebrott samt allt ­där­emellan.

Risken för redo­visnings­företag­

Företag inom redovisning löper till exempel risk för att utnyttjas för att ­legitimera penning­tvättsupplägg. Detta eftersom vaksamheten mot företag som anlitar redovisningskonsult kan sänkas i andra sektorer.

Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017:630) är det administrativa regelverk som gäller för företag inom vissa sektorer. Företag som omfattas av penningtvättslagen ansvarar för att utan dröjsmål rapportera misstänkt penningtvätt eller terrorism­finansiering i sin verksamhet till ­Finanspolissektionen inom Polismyndigheten ­(Finanspolisen).

Hur tvättas ­pengar?

Det kan till exempel röra sig om att ta emot pengar på ett konto och omsätta dem vidare till andra konton, eller ta ut dem i kontanter i uttags­automater, men det kan också röra sig om att upp­träda som bulvan och upprätta osanna handlingar som ger en skenbar legal ­förklaring till egendomens ursprung.

Varför heter det ­penningtvätt?

Under förbudstiden i USA ­mellan 1920–1933 tjänade den organiserade brottslig­heten stora pengar på illegal försäljning av rus­drycker. Maffialedare som Al Capone skaffade tvättinrätt­ningar med tvättomater och överdrev inkomsterna för att för att få in pengarna från spritförsäljningen i den vanliga ­ekonomin.