Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Platsannonser
Annons
Foto: Getty Images
Yrkesvardag

2022.06.02

Checklista – så redovisar du pandemistöd

Vad gäller egentligen när olika pandemistöd ska redovisas? Och hur redovisas stöden om förutsättningarna har förändrats sedan ansökan? Balans reder ut med hjälp av redovisningsspecialisten Sofia Wallebom.

text:

Sofia Hadjipetri Glantz

Bokföringsnämnden (BFN) har tidigare kommit ut med ett allmänt råd kring redovisning av pandemistöd (BFNAR 2020:1 Vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset). I februari 2022 uppdaterades detta.

I det allmänna rådet beskrivs exempelvis vad det finns för möjligheter att ta upp ett pandemistöd i bokslutet, om företaget har fått beslut efter räkenskapsårets utgång. För att det ska kunna ske behöver vissa kriterier vara uppfyllda, enligt BFN.

Det kan tyckas glasklart. Men det finns frågetecken och funderingar att räta ut. Det säger Sofia Wallebom, redovisningsspecialist på Aspia:

Sofia Wallebom. Foto: Aspia

– Två kriterier ska vara uppfyllda. Det ena är att det ska finnas en utfärdad författning att luta sig mot. Detta finns för alla stöd, eftersom det är riksdagen som står bakom bestämmelserna. Det andra kriteriet kan verka lite klurigare. Det är kunden som ska göra en bedömning att det är ”rimligt säkert” att villkoren är uppfyllda och att de kommer att erhålla stödet.

– Konsulten kan hjälpa kunden genom att förklara reglerna och ställa frågor som hjälper kunden att göra en klok bedömning, fortsätter hon.

”Rimligt säkert” – långtgående krav

Begreppet ”rimligt säkert” kan kännas igen från IFRS, och finns i dag endast kort kommenterat i K3 punkt 20.3 gällande klassificering av leasingavtal.

För att förstå innebörden behöver man därför ta del av de mer djupgående beskrivningarna som finns i IFRS. Slutsatsen blir därför att företaget ska vara så gott som säkert på att de kommer uppfylla villkoren för stödet.

Kraven är med andra ord långtgående, betonar Sofia Wallebom.

– Det ska inte finnas kända skäl till att myndigheten i fråga kommer att göra en annan bedömning än att kraven uppfylls. Kunden måste därmed vara säker på att de kommer att få bidraget och till det belopp som de har sökt. Redovisningskonsulten behöver i sin tur ta en diskussion med kunden. Men det är kunden som måste ta ett beslut – och konsulten måste då känna sig trygg med att det stämmer, säger hon.

– Viktigt här är att noggrant dokumentera allt som sägs. För skulle kunden sedan inte få bidraget, då kan det vara svårt att komma ihåg exakt vad som har sagts. Som konsult ska du våga ställa utmanande frågor till din kund, fortsätter Sofia Wallebom.

Kunden står för bedömningen

Många redovisningskonsulter kan tycka att det är ovant att låta kunden stå för bedömningen. Det gäller därför att verkligen bemöda sig om att ställa de detaljerade frågorna, dokumentera ordentligt och lita på kunden och magkänslan.

De olika stöden under pandemin har dessutom haft olika villkor – som under tiden kan ha förändrats, förlängts eller justerats. Ens bästa vänner i det här läget är myndigheternas webbsidor som har de senaste uppdateringarna.

– Men finns det minsta tveksamhet från kundens håll, då ska stödet redovisas som skuld, säger Sofia Wallebom.

”Känner man sin kund och vågar ställa lite utmanande frågor, så behöver man inte vara rädd för att göra fel”

Att hålla sig till grundläggande redovisningsprinciper är A och O. Till exempel att tillämpa försiktighetsregeln, som innebär att stödet tas upp som skuld, tills konsulten vet motsatsen och kan redovisa det som intäkt. Vilket betyder att det inte är förrän då kunden kan se det som sina pengar.

I det fall förutsättningarna har förändrats, det kan bland annat handla om att stödet justerats, behöver redovisningskonsulten ta en diskussion med kunden om förändringen innebär att villkoren inte längre är uppfyllda. Utifrån denna diskussion görs en ny bedömning om en intäkt eller skuld ska redovisas.

– Som redovisningskonsult vill man ha svart på vitt. Det känns osäkert när man måste fråga. Ställde jag rätt frågor? Det är en utmanande situation. Men jag tror att konsulterna kan gå mycket på magkänslan. Känner man sin kund och vågar ställa lite utmanande frågor, så behöver man inte vara rädd för att göra fel, poängterar Sofia Wallebom.

 

Mer om ämnet:

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.