Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2021.08.17
Vilka frågor inom revision, redovisning, skatt och lön spås bubbla i höst? Vi hör efter med fyra FAR-experter som har koll på läget.
text:
Sofia Hadjipetri Glantz
– Viktiga frågor blir: Hur anser FAR att normgivningen för icke noterade företaget ska utvecklas i framtiden? Ska vi ha särsvenska regler, ska de anpassas mot IFRS för SME eller full IFRS och hur borde sambandet mellan redovisning och beskattning se ut? Om den svenska redovisningsutveckling följer det internationella, är det då en rimlig grund för beskattning? Alternativet är att ha en annan typ av samband än det som Sverige har idag alternativt frikoppla. Finns för- och nackdelar med olika typ av samband mellan redovisning och beskattning och utvecklingen av redovisningsnormerna påverkas av detta, åtminstone avseende redovisning i juridisk person.
– Redovisning av common control-transaktioner – ett område som i princip är oreglerat idag, förutom existerande praxis som inte är helt enhetlig – nya regler föreslås inom IFRS. Vad händer för icke noterade företag? Sverige kan avvakta till IFRS reglerat det och ha det som grund för normgivningen alternativt påbörja arbete med nationell normgivning redan nu. Det sker ständigt denna typ av transaktioner varför enhetlig praxis behöver utformas för likartade transaktioner.
– Audit of less complex entities (LCE). Förslag från IAASB är ute på remiss. Denna fråga har nordiska revisorsföreningen var aktiv i sedan 2015 och det finns ett stort intresse globalt för en mer ändamålsenligt revisionsstandard för mindre komplexa företag som samtidigt är av hög kvalitet och leder till samma starka slutsats som dagens ISA.
– Regulatoriska utvecklingen internationellt. Det pågår mycket både i UK, Tyskland och i EU. Eventuellt kommer det en ny audit reform och då behöver vi i branschen vara proaktiva och beredda på att ge relevant input till det arbetet som kan komma att påverka vår bransch i Sverige.
– Hållbarhetsredovisning och revision av den. Inom detta område kommer det ställas högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar och det kommer att bli krav på granskning av denna för vissa företag. Då behöver vi i branschen vara beredda att ta det ansvaret.
– Det som står högst upp på vår agenda är att höja marknadens och tredje parts värde av rapporter, analyser och garanter som är upprättade av auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter. Det ska vara självklart för en kund att vilja anlita en redovisningskonsult eller en lönekonsult som är auktoriserad! För att åstadkomma detta kommer vi att behöva tillsätta flera arbetsgrupper samt öka medlemmarnas involvering.
– Strategigruppen har ett pågående projekt som ska ta området lön till nästa nivå, projektet drivs med en programleverantör där vi ska arbeta fram en lönerapport för företag som outsourcar lönetjänster. Lönerapporten beskriver de viktiga delarna av vad en löneprocess handlar om för varje unikt företag och ska finnas tillgänglig att dela med kunderna och med tredje part.
– Jag tänker att vi fortsatt kommer bevaka utvecklingen på skatteområdet efter pandemin. Vi har redan en brinnande diskussion kring tillämpningen i beslutsprocesserna för korttidsstöd och omställningsstöd. Det finns dessutom behov för regeringen att finansiera den fortsatta uppstarten av samhället och den svenska ekonomin. Det politiska läget är svårnavigerat och vilka förslag som kommer ha bärkraft i riksdagen är oklart.
– Som FAR redan pekat på är också en viktig fråga inslaget av ökad digitalisering inom beskattningen och en diskussion kring rättssäkerhet i anslutning till denna nya utveckling, som bygger på en OECD-rapport kring ”Tax administration 3.0”. Skatteverket strävar efter att ”skattelagstiftningen måste vara programmerbar”. Viktigt då att bevaka att de principer som tillsammans utgör rättssäkerheten för skattskyldiga och möjligheterna till individuella hänsyn försvaras.
– Jag tror också att diskussionen kring ”hållbar” skatt kommer utvecklas vidare. Framför allt i transparensens tecken och som en del av den internationella utvecklingen mot en mer harmoniserad syn på företagens bidrag till de samhälleliga behoven. Vi har nu på bordet i en igångsatt utredning, efter ett initiativ på EU-nivå, frågan om större företag skall tvingas offentligt bidra med en land-för-land-rapportering kring sina bolagsskatter. Kanske borde vi i Sverige hellre driva diskussionen mot att dessa frågor på frivillig basis blir en del av den normala hållbarhetsredovisningen utifrån de värden av renommé och varumärke som varje företag vill stärka.
– Slutligen kvarstår frågor kring skatterådgivarnas rapporteringsskyldighet (DAC6) att lösa och vi vill ju också bevaka vad som händer med det förslag till justeringar i reglerna kring företrädaransvaret som tidigare lämnats av utredaren. Där finns viktiga rättssäkerhetsfrågor kopplat till såväl regelverket som dess tillämpning av myndighet och i domstolar.