Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Rakel Lennartsson

2021.03.08

Att räkna eller inte räkna – det är frågan

En av förra årets mest lästa artiklar på Balans webb handlade om hur it-konsultbolaget Knowit blivit  först sedan de slutat att räkna. ”Jämställdhet utifrån kultur i stället för numerär”, sa bolagets VD Per Wallentin.

Han har naturligtvis rätt – det är lättare att lyckas med en uppgift när man förstår vad man gör och varför än när man famlar i blindo mot ett abstrakt mål. Samtidigt finns det fortfarande anledning att räkna. Det visar nulägesbilden av jämställdhet inom revisions- och rådgivningsbranschen.

Numerärt är Sveriges största revisionsbyråer nästan helt jämställda. Ledningsgrupper och styrelser är i genomsnitt jämställda. På linjechefsnivå är andelen kvinnor till och med något större (54 procent) än andelen män. Detsamma gäller nyrekryteringarna direkt från högskola och universitet där tjejerna gått förbi killarna både till antalet och när det gäller prestation och betyg.

Bara en nivå släpar efter: delägarskapet. Balans har tidigare kallat det för könsmaktsordningens sista bastion. Nu närmar sig andelen kvinnliga delägare 30 procent, vilket är en milstolpe. När en minoritet blir tillräckligt stor kan man nämligen börja tala om kritisk massa. När var tredje delägare är kvinna är det inte längre frågan om undantag, utan det ”nya normala”. När en av tre revisorer har kjol, öppnas även möjligheten för att andra ”avvikelser” ska bli gångbara, såsom annan hudfärg än vit, annan läggning än heterosexuell och så vidare.

Det finns anledning att tala om ett väsentligt skifte i branschen. På tio års tid har den bedövande mansdominansen luckrats upp på område efter område. Så pass att klichébilden av en revisor som vit, medelålders man i kritstrecksrandigt också håller på att förändras. Det är goda nyheter. Men de bör inte skymma sikten för att det är just ägandet som fortfarande är ojämlikt fördelat och att det följer ett större mönster i samhället.

Kvinnor äger i nuläget 27 procent av de största revisionsbyråerna i Sverige, och förmodligen väsentligt mindre eftersom de sannolikt inte har de största ägarandelarna. Siffran kan jämföras med kvinnligt ägande på några andra områden. Exempelvis är 30 procent av Sveriges företagare kvinnor, men enbart 26 procent är verklig huvudman, enligt Ownershifts rapport från 2019. Kvinnor äger cirka 15 procent av all mark i Sverige och bara 4 procent av det totala aktievärdet privatägs av kvinnor.

Siffrorna har ett par år på nacken, men enligt Ownershift går förändringen så långsamt att den knappt är värd att mäta. 2020 satsade tankesmedjan i stället på en rapport om strukturella hinder för jämställt ägande: ”Varför äger kvinnor och män inte lika mycket än?”. I anslutning till rapportsläppet sa Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi från Handels och forskningschef på Owvershift att ”ägande är den ultimata makten” och därför den ”slutgiltiga nivån på jämställdhetsdebatten”.

Ägande handlar om pengar som handlar om makt. Revisorer är väl placerade för att veta det. Kanske vore det en uppgift just för revisions- och rådgivningsbranschen att ta fram de siffror som blottlägger bristande jämställdhet, även sådan som döljs i komplexa strukturer!?


Fler artiklar inom ämnet

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Vill du också skriva en krönika?

Hör av dig till redaktionen@far.se

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.