Återinförande av revisionsplikten utreds

Frågan om revisionsplikt har varit på tapeten under sommaren och hösten. Nu har den aktualiserats ytterligare då regeringen tillsatt en särskild utredare som ska överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Om ett och ett halvt år ska utredaren presentera sina slutsatser i utredningen .

I uppdraget ingår att redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag.

I utredningsdirektivet hänvisar regeringen till rapporterna som Riksrevisionen och Ekobrottsmyndigheten tidigare presenterat. ”De slutsatser som dras i Riksrevisionens granskningsrapport och Ekobrottsmyndighetens rapporter gör att det finns skäl att överväga att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag” står det i direktivet.

FAR ser positivt på regeringens initiativ.

Karin Apelman. Foto: Lieselotte van der Meijs

− Revisionen har en preventiv effekt när det gäller brottsbekämpning. Förutom att revisorn är skyldig att anmäla misstanke om brott, till exempel penningtvätt, gör vetskapen om att det kommer att ske en kontroll sannolikt att färre tar risken att fuska. Med revision kommer helt enkelt fler företag att efterleva lagar och regler i större utsträckning, något som bidrar till ett högt förtroende i näringsliv och samhälle, säger Karin Apelman, FAR:s generalsekreterare och VD.

Särskild utredare blir Johan Danelius, justitieråd vid Högsta domstolen, som på LinkedIn kommentar uppdraget som utmanande och spännande. Även Revisorsinspektionen tar emot beskedet om en utredning positivt.

– Kampen mot den ekonomiska brottsligheten är och kommer fortsatt vara en prioriterad fråga för Revisorsinspektionen. Vi ser mycket positivt på regeringens initiativ och välkomnar förslag till åtgärder som innebär att revisorer används som ett av samhällets verktyg i kampen mot den ökande ekonomiska brottsligheten för att motverka och förebygga sådan brottslighet, säger Per Johansson, myndighetschef på Revisorsinspektionen i en kommentar publicerad på myndighetens webb.

Men det är inte bara frågan om revisionsplikt som utredaren ska titta på. I uppdraget ingår också att:

• utreda om Bolags­verkets kontrol­lerande roll bör utökas i ett brotts­före­byggande syfte,
• ta ställning till hur en skyldig­het att upprätta och ge in års- och koncern­redovis­ningen i ett elektro­niskt format bör utformas och vilka företag som bör omfattas,
• bedöma om det bör införas en särskild straff­bestäm­melse om bolags­kapning,
• analysera för- och nack­delar med reglerna om tvångs­likvidation vid kapital­brist i aktie­bolag, och
• föreslå de författ­nings­ändringar som behövs.

Av utredningsbeskrivningen framgår att utredaren ska ha en dialog med och ta in synpunkter frrån berörda myndigheter. Bland myndighet och organisationer som räknas upp nämns bland andra FAR, Bolagsverket, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv.

− FAR kommer att verka för att få med en expert i utredningen, säger Karin Apelman.

Uppdraget som i den del som rör digitala årsredovisningar redovisas i form av en promemoria senast 22 december 2022. I övriga delar ska uppdraget redovisas senast 22 juni 2023.

 

Läs mer om ämnet:

• 
• 
• 
•