Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Lars Östman och Walter Schuster har skrivit en ny rapport om årsredovisningarnas utveckling under 40 år.
Yrkesvardag

2021.05.05

”Årsredovisningarna speglar att det är en annan finansiell värld vi lever i”

Årsredovisningarna har inte bara blivit tjockare utan dess innehåll dessutom ändrat karaktär. Det menar Lars Östman och Walter Schuster som har skrivit en ny rapport om årsredovisningarnas utveckling under 40 år.

text:

Sofia Hadjipetri Glantz

foto:

Juliana Wiklund, Nicklas Gustafsson

”Vad har hänt med årsredovisningarna?” Det frågar sig Lars Östman, professor emeritus, och Walter Schuster, professor i redovisning och revision, båda vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det är också titeln på duons nya rapport om årsredovisningarnas utveckling åren 1979–2019, där de har valt ut tjugo svenska storföretag som fortfarande finns kvar, för att jämföra deras årsredovisningar då och nu. Balans ringer upp Lars Östman för att veta mer.

Lars Östman.

Jag kontrar: Vad har hänt med årsredovisningarna?

– Två saker är tydliga. Årsredovisningarna har uppenbarligen blivit oerhört mycket tjockare i sidantal. Sedan har karaktären på innehållet förändrats radikalt. Förr berättade man enbart om vad som hade hänt en gången period i ganska neutral ton. Nu jämför man mycket förväntningar från en period till en annan och det kan spela större roll än faktiska utfall. Det är dessutom en mer PR-artad ton när man talar om framtiden. Det är något som existerar i samtiden och påverkar det finansiella systemet, svarar Lars Östman.

Många ord som knappt förekom i årsredovisningarna 1979 hör till de vanligaste 2019. Vad kan ni säga om det?

– Det är intressant. Vanliga ord nu är bland annat kassaflöde, risk, mål, strategi, styrning, fokus och hållbar/hållbarhet. Även ord som regler och efterlevnad förekommer ofta. Så dels handlar det åter igen om olika framtidsscenarios, dels om fler formella regler som finns att leva upp till nu. Årsredovisningarna speglar att det är en annan finansiell värld vi lever i 2019 jämfört med 1979.

– Ta termen kassaflöde – ett ord som är väldigt centralt i dag. Samtidigt sker många fler bokföringsnoteringar där ekonomiska transaktioner och händelser beaktas även om några kassatransaktioner inte gjorts. Vi funderade över om det verkligen var konsistent.

Något annat som förvånade er under arbetets gång?

– Att volymen har ökat så mycket eftersom man talar om affärsportföljer i förändring, inte varaktiga koncerner. Sedan har vi IFRS och inriktningen på mätsystemet. Det bidrar till en enorm notapparat i årsredovisningarna.

– Miljö- och hållbarhetsresonemang är vanliga i svenska årsredovisningar. Det traditionella IFRS-systemet ska egentligen inte hålla på med det. En del företag integrerar hållbarhetsredovisningen i sin årsredovisning. Men vi funderade på: Hur bra är det att man utvecklar normer för finansiella siffror och andra normer för hållbarhet? Hur ska normgivningen förenas?

Vad hoppas ni att er rapport ska bidra med?

– Vi hoppas att det blir en diskussion kring hur normerna ska passa in i ett långsiktigt resonemang. Att de som sysslar med redovisning och styrningsfrågor ska få nya perspektiv. Om man i årsredovisningen skriver mer om interna mål, så blir det också starkare kopplingar mellan helheten och det interna.

Missa inget!

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.