Många av oss känner inte till att det i Sverige finns en specifik arbetsrättslig lag som ska tillämpas i händelse av just krig. Lagen är från 1987 och heter Arbetsrättslig Beredskapslag (1987:1262).

Lagen säger att ”[k]ommer riket i krig skall bestämmelserna 5-9 §§ tillämpas”. Under den tid 5-9 §§ tillämpas gäller inte sådana föreskrifter som har meddelats i annan lag eller författning. Det är regeringen som beslutar om lagen ska tillämpas, utifrån regeringens bedömning om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Det vill säga regeringen kan besluta att lagen ska börja tillämpas för det fall Sverige anfalls av främmande makt eller om en stor väpnad konflikt äger rum i vårt närområde.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL), lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, lagen om anställningsskydd (LAS), semesterlagen och föräldraledighetslagen ska efter regeringens beslut om beredskapslagens tillämpning endast tillämpas med de ändringar och tillägg som anges i en bilaga till beredskapslagen. Det vill säga de nu uppräknade lagarna ska, under den tid då regeringen beslutat om att beredskapslagen ska gälla, tillämpas med förändrade bestämmelser.

Beredskapslagen stadgar också att lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag i skolan och lagen om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare inte ska tillämpas under den tid beredskapslagen gäller.

Vidare får regeringen med stöd av beredskapslagen föreskriva förbud mot fackliga stridsåtgärder och förordna om fortsatt giltighet av kollektivavtal och om tvångsskiljedom eller vidta andra liknande åtgärder, om en arbetstvist hotar att medföra eller har medfört en öppen arbetskonflikt som kan skada totalförsvaret.

När den arbetsrättsliga beredskapslagen instiftades var nog gemene mans definition av krig den typ av krig som förs just nu i Ukraina, det vill säga krig med vapen och stridsvagnar. Men år 2022 finns, som vi vet, även andra mer ”sofistikerade” sätt att bedriva krig mot en annan stat på. Jag tänker närmast på cyberattacker. Sverige behöver, givet läget världen befinner sig i, se över om den arbetsrättsliga beredskapslagen är tillämplig även på cyberkrig, eller om lagen i denna del behöver uppdateras.

Vidare bör det i sammanhanget även funderas på om lagen behöver ses över i de delar där den hänför sig till tidigare versioner av LAS. I bilagan till beredskapslagen anges, till exempel, att pensionsåldern är 65 år och inte 68 år som nuvarande LAS föreskriver. Vidare så medger beredskapslagens inga undantag från turordningsreglerna, såsom nuvarande LAS gör.

Beredskapslagen är bara en av Sveriges många lagar. Den ödmjukhet inför framtiden som vi på bara någon vecka förvärvat innebär att vi lika snabbt kan behöva se över och uppdatera våra lagar. Vi behöver vara mer proaktiva i denna del än vad vi kanske tidigare trott varit behövligt.

Läs mer av Anneli Lönnborg: