I slutet av december kom justitie- och inrikesminister Morgan Johansson med en försenad julklapp till inte minst redovisningsbranschen – ett utredningsdirektiv om flera högaktuella områden och efterlängtade genomlysningar av en rad viktiga frågor.

Överst på min önskelista står utan tvekan slopandet av kravet på kontrollbalansräkning, som i dagsläget innebär att vartannat bolag har kapitalbrist redan samma dag bolaget startar.

Reglerna om kontrollbalansräkning och tvångslikvidation vid kapitalbrist har onekligen kommit i fokus sedan aktiekapitalsänkningen, det vill säga minsta tillåtna aktiekapital, blev 25 000 kronor.

Efter betalda bolagsbildningskostnader och de första inköpen har bolaget redan hunnit förbruka 12 501 kronor eller mer. Och hamnar då i kapitalbrist och därmed i regelverket om kontrollbalansräkning och tvångslikvidation. Inte alls ett passande system vid låga aktiekapital – ja inte ett bra system överhuvudtaget. Det måste komma till bättre metoder för skydd för aktiebolagets intressenter!

Det finns många svårigheter om man ska uppfylla reglerna om kontrollbalansräkning och därmed undvika personligt ansvar för bolagets förpliktelser vid kapitalbrist. Det vaga tidskravet på när kontrollbalansräkning 1 måste ha upprättats, de svåra värderingsfrågorna och kopplingen till normgivningen, som K2 och K3, tidskravet på när kontrollbalansräkning 2 ska ha upprättats, tolkningen kring när en kontrollbalansräkning inte behöver upprättas och hur det i så fall ska dokumenteras, och så vidare.

Alla goda skäl i världen synes tydliga för att röja upp i denna onödiga soppa som kapitalbristreglerna visat sig vara.

Man ska inte behöva bli personligt ansvarig för ett aktiebolags förpliktelser på grund av svårtolkade och omotiverat komplicerade regler. Ja, nästan lätt löjeväckande regler om vi tänker på det nystartade tjugofemtusenkronorsbolaget som står inför en situation med kapitalbrist redan på startdagen.

Utredaren får nu i uppdrag att analysera för- och nackdelar med reglerna om tvångslikvidation och kontrollbalansräkning vid kapitalbrist i aktiebolag. Och senast 22 juni 2023 föreslå de författningsändringar som behövs för ett förbättrat system.

Jag håller tummarna för ett klokt, enkelt och radikalt förslag om slopat krav på kontrollbalansräkning och personligt ansvar vid kapitalbrist.