När ett företag säljer en vara eller tjänst uppstår en inkomst när man skickar en faktura. En intäkt periodise­rad, det vill säga redovisad till rätt period, oavsett när betalning sker eller när fakturan är utställd. En inkomst ska vara periodiserad och hänförd till rätt månad eller år lite beroende på vilken lag vi är i och hur detaljerade vi vill vara.

 

Enligt bokföringslagen ska man periodisera i samband med bokslut men för att kunna följa förloppet (det vill säga hur verksamheten utvecklas) kan det vara viktigt att hänföra till rätt månad – exempelvis principen om successiv vinstavräk­ning handlar ju om att hänföra intäkterna till samma månad som kostnaderna bok­förs i. För att vi ska kunna följa förloppet är det därför viktigt att både intäkter och kostnader hänförs till rätt månad.

När det handlar om prenumerationstjänster där leverantören ska utföras till exempel bevakningstjänster och utryck­ningar under ett år. Om detta faktureras exempelvis ett kvartal i förskott genere­ras inkomsten exempelvis i december, medan intäkterna redovisas respektive månad, alltså under januari, februari och mars vilket är den tiden då företaget har kostnader för avtalet.

 

Vad man inte ska göra är att ta hela intäkten när man har fakturerat och se­dan reservera för återstående kostnader. Det som händer då är att man tar en för hög intäkt som man skattar för. Sedan gör man en avsättning för framtida utgifter vilket inte är tillåtet enligt årsredovis­ningslagen, ÅRL, och inte heller skatte­mässigt avdragsgillt.

 

Intäkten ska värderas till verkligt värde av vad man erhållit eller kommer att erhålla. Om man har avtalat rabatter måste intäkterna återspegla detta. Det kan vara lite knivigt om det är stafflade rabattskalor. Gör i så fall en bedöm­ning av det kommande årets beräknade försäljning så att du kan räkna ut den beräknade rabatten och minska den fak­turerade inkomsten med detta.

 

Exempelvis:

Företaget A beräknas göra inköp från Leverantören B som genererar en rabatt på 3 procent. Redovisningskonsulten/re­dovisningsekonomen för Leverantören B dokumenterar detta.

 

Leverantören B kund ställer ut en fak­tura till Företaget A på 10 000 kronor.

 

Den bokförs enligt följande:

Intäkt, kredit 10 000-300 = 9 700 kronor

 

Förskott från kund, kredit 300 kronor

 

Kundfordringar, ex moms 10 000 kronor

 

Underlaget för transaktionen kan vara en bokföringsorder men det kan också göras en notering på fakturan. Därmed blir även avtalet mellan Företaget A och Leverantö­ren B räkenskapsinformation eftersom det utgör stöd för hur man beräknar rabatten.

 

Detta är en schablonberäkning och följs därför upp i samband med bokslutet. Gör man inte justering redovisar Leve­rantören B för höga intäkter under året.

Nej, troligtvis inte eftersom båda regelverken bedömer intäkter utifrån överföring av väsentliga risker och förmåner. Båda regelverken har också beskrivningar av successiv vinstavräk­ning och intäktsredovisning när det är ett obestämt antal aktiviteter som ska genomföras under en viss tidsperiod.

 

K2 är tydligare när det gäller provi­sionsbaserade uppdrag, det vill säga där företaget är mellanman i en transak­tion, för här finns en specifik regel som definierar att ett sådan uppdrag är ett där inkomsten grundas på utfallet av försälj­ning av varor eller utförande av tjänsten. K2 ger i kommentaren exempel på att det kan vara fastighetsmäklare som får en viss procent av försäljningspriset i provi­sion. Detta följer ju egentligen av huvud­regeln i punkt 6.2 att det ska vara belopp som företaget tar emot för egen räkning.

 

K3 har inte en sådan detaljerad regel men anger i punkt 23.2 att det ska vara belopp för egen räkning. Logiskt tycker jag men igen, K2 är lite mer handfast.

Hyresintäkter, enstaka uthyrning − Övriga rörelseintäkter

 

Hyresintäkter, fastighetsförvaltande företag − Nettoomsättning

 

Försäljning av varor som företaget normalt säljer − Nettoomsättning

 

Utförande av företagets normala tjänster − Nettoomsättning

 

Offentliga bidrag, exempelvis omställningsstöd − Övriga rörelseintäkter

 

Reavinst vid avyttring av materiell AT − Övriga rörelseintäkter

 

• Kontogrupp 39 innehåller en hel del bra exempel på olika typer av intäkter men bara för att det finns ett konto kontogrupp 39 betyder inte att intäkten ska redovi­sas där. Det beror på om det är företaget primära eller sekundära verksamhet.

Först av allt; tänk på att fastprisupp­drag är en restkategori, det vill säga det är inte ett provisionsbaserat uppdrag, upp­drag på löpande räkning eller ett uppdrag med obestämt antal aktiviteter under en specifik tidsperiod.

 

Sen gäller att företag som huvudregel ska redovisa sina uppdrag både på löpande räkning och uppdra till fast pris enligt huvudregeln (successiv vinstavräkning). Färdigställandemetoden är en undantags­regel för fastprisuppdrag.

Den upplupna intäkten ska bokas upp till försäljningspris.

 

Det finns alltid möjlighet enligt årsredovisningslagen att kvitta förskott från kund mot varulager vilket vi kan göra när det gäller fastprisuppdrag enligt färdigställandemetoden. När vi redovi­sar uppdrag enligt principen om succes­siv vinstavräkning ska vi beräkna den intäkt som upparbetats och därefter drar vi av förskott från kund. Nettot redovisas antingen i Upparbetad men ej fakturerat intäkt eller Fakturerad men ej upparbetad intäkt. Nettobeloppet kan således vara en tillgång eller en skuld. Placeringen av dessa poster framgår av punkten 4.7 i K2.

 

Vi kan nämna att vi även får nettore­dovisa realisationsvinster – och förluster som normalt är nettot mellan försälj­ningsintäkten och redovisat värde på den avyttrade tillgången.

Utbetalningen redovisas i posten Öv­riga rörelseintäkter i resultaträkningen enligt K2.

 

Om utbetalningen är exceptionell post ska företaget enligt 5 kap. 19 § års­redovisningslagen lämna upplysning om arten och storleken.